en plan för Btoekholms bebyggande sådan den kunde hafva blifvit, ifall dessa hinder icke funnits. Vi helsa dock med mera fade än insändaren hvarje vänligt råd, som deuna sak gifves oss, då det blott är fråga om den goda sakens beträmjande. Vi äro icke svaga för någon förtattereära, utan skola med tacksamhet emottaga hvurje råd, som kun vara oss till nytta vid uppgörande af den regleriogsplan af Stockholm, som vi nu hafva 0ss avförtrodd. Men måcne med den i Aftonbladet ioiörda artikeln endast å2yttas sak och icke person. Ingressen till densamma tyckes visa det eednare, och vi tro oss här hotva skäl att tillämpa det gamla ordspråket: Det är ej allt guld som glimmar?, Vi nödgas derföre begära att få lemna några upplysningar härom. För det första eger ingendera af oss den af herrar Nerman vch Edelsvärd utgifna Tidskrih för Byggnsdskonrst och Ingeniörvetenskap?. och har ej heller någonsin läst densamma eller hört något utdrag derar. Detta kan visserligen betraktas eom ett stort fel, men bör likvisst anses förlätligt. Det var i alla fall ganska intressant för oss att vi nu genom uidreg ur: samma skrift blefvo i till fälle att fiona, det äfven andra personer hafva hatt samma tankar som vi. Det bör icke förklena vår sak, utan tvärtom stärka den. Det är temligen klart att vid förslafon af denna beskaffenhet litet hvar kan omma att tänka på samma sätt, och bör detta blott utgöra ett ytterligare stöd för att saken är rikug. Hvad tunneln under Johannistrakten Deträttar, så ligger det temlife klart för hvar och en, som noggrannt ehöfver arbeta sig in i ett sådant arbete eom vi nu hafva för händer, att här icke finnes någon möjlighet att erhålla en direkt och beqväm förbindelse emellan Adoif Fredriks försemlings södra del och Ladugårds landet än på det sätt vi föreslagit. Vi anse 083 kärvidlag icke gjort någon stor upptäckt, utan hafva handlat efter vår ölfvertygelse och föreslagit det vi ansett vara nödvändigt Aliraminst hade vi väntat, att blifva beskyllda för försök ott tillegna 028 bedern af hvad andra föreslagit, då vi icke haft tillfälle läsa den omnämnda tidskriften. Hvad i öfrigt den ifrågavsrande artikeln beträflar om sirendgatorna vid Klara sjö, om Mei sters gatas framdragning, samt beskyllniogen alt vi här hafva plöjt med annans kalif, så veta vi j bvem denna kalf egent. ligen tillhör, utaw anse det bäst för insändaren att söka reda på densamma på avnat håll än ho3-0oss. : Vi handla blott efter den instruktion, som är oas gifven i br öfserståthållarens till handelsoch ekonomikollegium den 16 sistlidse Februari ställda skrifvelse, deri hr öfverståsbällaren bland sn ra gator äfven önskar ati Meisters gate utdrages på det sätt, som å ritningen ntvissas, äfvensorb i somma skrifvelse anbefalles, att icke alle nast strondgator utmed Klara sjö anbringas. utav äfven utefter stadens alla stränder, der sådana gator förut sakossa, hvaraf synes att uppfinuingen af dessa gator icke tillhör osa, utan endast sättet för dessas enbringande, så att de uppfylla nuvarande och kommande tiders fordriogar. Vi hafva icke ost uppdraget att göra någon historik öfver Stockholm, men kunna vi gagna insändarev dermed att lemna några upplysvingar öfver straodgatorae kring Klara sjö, vilja vi näm na, dei stadens styrelse under flera olike tider varit betänkt på aoläggandet ef sådana gator. Ett förslag häriör fiones 1827 upprättadt af dävarande stadsingeniören Hieron voo der Burg samt komplette ad: och pliktningar å detsamma inlagda år 1830 af ingeniörep L. W. Brandenburg, sarat sedvare ett förslag i samma syfte uppgjordt af puvarande chefen för vägoch vatten byggpadskären, öfversten m. m. hr O. Mo digh är 1837. Vi upprepa ytterligare att vi med nöje motse alla de råd, som kunna gifvas 0ss i denna sak, och skola efter bästa förmåga söka använda desamma. Men är icke sak ifråga, utan person, eå vilja vi vänligen tillråda iosändsren och hans vänner, att noga hålla instängda sina många utplösda kalt var, på det icke främmande personer mä råka i olycka för beekyllningeo att plöja med desamma. Stockholm den 28 December 1863. 4. W. Wallström. Aug. Eman. Rudberg.