Franska utsigter och afsigter4 är rubriken. på en i sednast hitkomna nummer af engelska veckoskriften Economist förekommande, med hänsyn till den politiska ställningen för ögonblicket ganska märklig, uppsats, deri till en början kastas en blick på de i lagstiftande kåren inkomna oppositionsmedlemmarnes ställning till regeringen och utsig terna för denna sistnämnda att åstadkomma penningar för ett krig, om kejsaren skulle finna ett sådant lägligt. Det engelska bladet förklarar derefter sin öfvertygelse vara, att kejsaren fullkomligt öfvervägt och sannolikt i sitt sinne beslatit alla de särskilda kombinationer, genom hvilka en kommande kris kan ledas så, att den medför på samma gång minimum af risk och maximum af fördel och ära, Vi trot — fullföljer Economist — att hans betraktelser hafva antagit någotsånär följande form, och hafva uppnått följande stadium af mognad: Med en enighet, hvilken knappast eger rum med afseende på någon känsla, som icke är på samma gång dåraktig och fanatisk, — således, med en enighet som medförer och i sig innefattar passionernas seger öfver förnuftet, synes tyska folket benäget att till hvad pris som helst rycka Holstein från Danmark och förläna det åt hertigen af Augustenborg, — med ett ord, att göra det, som England och Frankrike (såväl som öfrige undertecknare af 1852) hafva förklarat icke få ske. De mera sansade statemännen både i Preussen och Österrike torde visserligen önska att något lugna denna nationella ifver och inskränka dess föremål och fordringar inom gränser, som icke äro helt och hället oförenliga med den traktat, hvilken dessa makter undertecknat. Men Preussen och Österrike eftereträfva båda den populära ledningen i Tyskland. Derför: vilkendera af dem, som sluter sig till det nationella raseriet i detta afseende, skall RN TT SA on ter då nte nn