defulla upplysningar, men det är icke vår mening, att här följa den närmare ispåren. Deremot vilja vi med särskild och hufvudsaklig ledninz af hr S:s arbete, hvilket torde kuona betraktas såsom Suttömmandet med afseende på Bothwells särskilda lefnadsförhållanden och på den roll han spelade i den skottska mwarias drama, försöka att gifra en bild i förminskåd skala af en personlighet, om hvilken man torde vara berättigad att säga, det omständigheterna sällan gjort en i sig sjelf endast underordnadt märklig man så i främsta rummet framstående, och att händelserna sällan kastat ett mera romantiskt skimmer öfver en i sig sjelf jemförelsevis föga tilltalande eller tängslande karakter. Jarnes Bothwell var född 1536 eller 1537. Hans fader var Patrick Hepburn, earl af Bothwell, den mägtigaste och rikaste kronvasall i södra Skottland näst efter familjen Hamilton; hans moder hette Agnes Sinclair. Uppfostrad hos en gammal slägting, biskopen af Marry, hvilken icke synes fafva gifvit honom andra föredömen, än en i lösaktighet och Bacchi dyrkan förgjunken och försoffad prelats, mottog han redan vid tjugo års ålder alla fadrens stora jordagods och borgar, samt alla familjens chef tillkommande ärftliga värdigheter och embeten, (bland annat storamiralskapet). På grund af sin sociala ställning blef han genast, oaktadt denna sin ungdom, använd i flera offentliga värf, men han dröjde icke att dessutom söka tillfälle till att göra sig å högsta ort behaglig genom frivilliga prof af hängifvenhet och han fann dessa tillfällen först i de strider, hvilka fördes mellan Skottland och England åren 1557 och 58, derefter den kamp mellan det katolska partiet och det (af Knox ledda och uppeldade) proter stantiska, hvilken i flera år rasade i Skottland med så stor bitterhet å ömse sidor. Han hade från början tagit sitt afgjorda parti för den katolska enkedrottningen, Maria Stuarts moder, hvilken förde regentskapet i Skottland, medan dottren, förmäld med deauphin, sedan kung Frans II, uppehöll sig vid det franska hofvet; han ötvergaf aldrig denna linie, ledd härutinnan mindre af någon utomordenilig ömhet för katolicismen, (han var sjelf uppfödd i protestantism), än af ett visst ärfdt och inbitet, äkta skotskt hat till England, hvars drottning understödde den protestantiska rörelsen i grannlandet, och vi torde just här hafva nyckeln till alla hans framtida politiska och krigiska dåd, såväl som den egentliga inledningen till de märkliga förbållanden, hvilka slutligen förde honom ända upp på tronens trappsteg. Redan år 1557 utförde han på egen hand ett par oförvägna, men lyckade, kupper mot engelska gränslandet, under 1559 års händelser bibragte han det protestantiska partiet, för hvilket drottning Marias egen halfbror lord James Stuart (earlen af Murray) på sätt och vis stod i spetsen, flera kännbara slag. Följande år blef Bothwell at regentinnan skickad till franska hofvet, för att derifrån, om möjligt, skaffa en kraftigare bjelp mot protestantismen och England, än hittills blifvit lemnad, en beskickning, som emellertid af. lopp utan synnerligt resultat. Regentinnanmodrens kort derefter inträffade död och Maria Stuarts ankomst till Skottland 1561, sedan hennes gemäl Franz II plötsligen atlidit och hennes arfrike nu reklamerade henne från det främmande landet, inverkade äfven på Bothwells ställning. Maria började sin regering med den bästa föresats att försona de gamla partierna med hvarandra eller åtminstone att skaffa tronen behörig myndighet öfver dessa olika partier, det ena med det andra; hon satte sin. nyssnämnda halfbror James Stuart, (Murray), protestanten, i spetsen för sitt kongl. råd, men hon inkallade äfven Bothwell, protestanternas gissel, som ledamot af samma råd. Oaktadt de särskilda stridiga familjeheferna hade måst förpligta sig inför drottniogen att ej genom agg och fejder störa landets ro, dröjde det emellertid icke länge förrän de gamla in bemska väldsamheterna och rifningarne åter förnyades. Redan följande året hade det gamla batet mellan James Stuart och Bothwell ånyo skaffat sig luft, den förre väckte mot den sednare en (utan tvifvel iallo obefogad) anklagelse för högförräderi och Bothwell blet i följd af ett rådets beslut insatt i fängsligt förvar. Med den äfventyrliga dristighet, som utgjorde ett karaktersdrag hos honom -— det är för öfrigt nästan det enda moment, som förlänar bans personlig het någon politisk färg, — bröt Buthwell sig ut trån Edinburg Castle. hissade sig en mörk natt utför den vilda klippa, på hvilken fästningen är byggd, undkom först till slottet Hermitage, derefter till kusten, der han fick ett fartyg för att segla öfver till Frankrike. Af storm drefs skeppet in på engelsk kust och drottning Elisabeth, som genom earlen af Murray, James Stuart, blifvit underrättad om det nyss förut passerade, lät mot all folkrätt fängsla Bothwell och föra honom till London. Först efter ett års förlopp lyckades det Maria Stuart att utverka belrielse för Bothwell, som då fortsatte sin resa till Frankrike, der ban erhöll anställning som kapten för den franska monarkens skottska garde. År 1565 om våren infann han sig visserligen åter i sitt fädernesland, men ear len af Murray lät honom icke vara ett ögonblick i fred; den gamla orimliga anklagelsen mot Bothwell blef ånyo framdragen och den anklagade insiämd för rätten. Murray infann sig sjelf på rättegångsdagen i Edinburg i spetsen för 6000 man, — det var ännu den tidens sätt att komma till tings?, — Bothwell betänkte sig på att trotsa en dy-; lik part, han återvände till Frankrike. nder detta tilldrog sig vid Maria Stuarts hof något, som skulle gilva sakerna. och äfven Bothwells redan skäligen jägtade lif en ny vändning. Den sköna tjugoweåriga, skotska drottningen räckte sin hand åt den nittonåriga Henry Stuart, lord Darnley, (hennes halfkusin). etta var ett dunderslag för halfbrodren Murray, som hela tiden sjelf umgåtts med den tanken att fatta regeringstömmarne, och han tvekade ej att organisera ett öppet uppror mot sin syster och hennes nya gemål. Maria utvecklade vid detta tillfälle en slörre energi, än Murray hade beräknat, hon satte sig sjelf i spetsen för sin armå han återkallade Bothwell från Frank