SEFIISIAD IE. UED SVA UBITMEN VVS AM SEI SAN exempel. James Bothwell. En reman ur det sextonde århundradets historia. Af Orvar OpDD. En dag straxt på nyåret 1568 anlände till Malmö ett kungligt fertyg från. Köpenhamn med en mystisk främling ombord. Halft söm fånge, halft som konungens, Fredrik II:s gäst, blef han ledsagad upp till Malmöhus slott. Han bief här insatt eller herbergerad (hvilket man vill), i ett af borgens tärfliga rum, visserligen icke precist ämnadt till fängelse, ty thofmästaren Eiler Hardenberg hade några är förut bebott det i sin egenskap af Slänsman4 på Malmöhus, men man hade dock i öfverensstämmelse med en nyligen anländ särskild kungaskrifvelse haft den omtankan att väl förse den hvälfda kammaren med jerngaller för fönsterna och att tillmura en utgång, som skulle kunna hemligen begagnas. Nuvarande befallningsmannen på slottet, Björn Kaas, hade dragit omsorg för att rummet stod någorlunda hyggligt möbleradt för den väntade främlingen, men han hade för öfrigt stränga order att vaka öfver honom , så att han icke mände CbhortkommaX, ehuru tillika att behandla hohälla väl och förskaffa honom godt underMan kan lätt föreställa sig, hvilken uppståndelse en sådan ovanlig händelse skulle vålla i en eljest temligen enformig landsortsstad, och de hedersamma Malmöborgarne hade nu i sanving fätt något att hviska om och gissa öfver, der de om qvällarne suto utanför husen på sina bislag4 och smuttade ur ölstånkan. I Sverge hade visserligen få år förut en prins af blodet blifvit inqvarterad i ett dylikt honett fängelset, men hvem i Danmarks rike skulle det vara, som här blifvit ett likoande offer? Efterhand började emellertid ett och annat Stransspirera — såsom det nu för tiden kallas — från slot: tets inre; den hemlighetsfulle herrn var, till att börja med, ingen dansk man, han var, för det andra, visserligen ingen prins, en: dast en grefvet från Hjerran land, men dock på sätt och vis också en kung, åtminstone en drottnings gemål; hans namn — många hade säkerligen aldrig hört det förr och det var för öfrigt ovanligt för danska öron — hans namn sades vara Bothwell, Boduel, Bodvil. Hans verkliga namn och titel var James Hepburn, earl af Bothwell ), storamiral af Skottland, drottning Maria Stuarts tredje gemål. Vi hafva redan ofvanför gifvit denna mans lefnad och äfventyr benämning af tromant, Alla tider erbjuda mer och mindre ymnigt dylika episoder, hvilka i sjelfva verket endast behöfva med full sanning beskrifvas, för att ega den diktade romanens hela intresse och poesi. Detta är den romantiska historien, såsom motsats till den historiska romanen -— och, uppriktigt sagdt, den borde äfven vara ersättningen för denna sednare, så ofta och så klumpigt missbrukade konstart. Den tid, hvarom här är fråga, vari högre gred, än många andra, rik på denna händelsernas och karakterernas egen poesi; det var nästan uteslutande i tragisk genre, det är sannt — epoken framalstrade också en Shakespeare — men der var dock omvexling inom genren. I Frankrike Catharina de Medicis, i djup, demonisk förställning förberedande pariserblodbadets nästan oerhörda katastrof! I Nederländerna Alba, rasande med eld och svärd ! I Sverge Erik d. 14:de, hastande med dolken isin hand från tängelsetill fängelse! I England Elisabeth, dennu stolta herrskarinna med en mäktig själ och med stora syfien, passande till en tid af stora jäsande elementer, men ställd på en mark, der schavotterna och galgerne ännu iceke voro röjda undan från tronens grannskap och der nya icke skulle komma att saknas! I Skottland Maria! Det var en ödets sällsamma nyck, att ett blad af sistnämnda drottnings skiftesrika och af otaliga mellanspel genomflätade krönika gkulle blifva kompletteradt och afslutadt här i Norden. Detta blad är Bothwells. En af Danmarks nyare historia, som med forskarens flit och kritikerns samvetegrannhet förenar historieskrifvarens konst, hr Fr Schiern, har för icke längesedan utgifvit ett erbete med ttel: SJames Hepburn, Jarl af Bötbwell; hans Anholdelse i Norge og Fengselsliv i Danmark. Man finner deri en mängd nya data, hvilka fullständiggöra hvad som redan blifvit om tBothwelli Danmark skrifvet ef Becker, Worsaae, m. fl. Hr Schiern begagnar för öfrigt tillfället till att på utförligt vis gifva en framställning äfven af drottniog Maria Swaris äfventyrehistoria; denna pargllela berättelse, hvilken, i parentes sagdt, her blifvit så pass vidlyftig, att den upptager brorsdelen ar boken, är obestridligen ytterst intressant och full af vär. 2) För hoggrannhetens skull böra vi dock anföra, att han sjelf brukade ännu en fjerde ortograf, nemligen James Erle Boithuilles. Till ans titel hörde också Hertig af Orkney