och omstörtningarnes år, liknande, om icke öfverträffande är 1848. En öfverraskande nyhet är bland annat den, som i går afton lästes i det officiella bladet, att den nye konungen af Grekland mäst, till följd af ett militäruppror, flykta från sitt nyförvärlvade konungarike. Det är icke många veckor sedan den unge monarken, efter att helt plötsligt ha från kadetten prins Wilhelm blifvit förvandlad ill Georgios I, hellenernas konung, under folkets ändlösa jubel höll sitt intåg i Athön, och då hvarje ord, hvarje åtgärd från hans sida framkallade en outsäglig entusiasm, vare sig att han förkunnade att han (med biträde af grefve Sponneck) ville göra Grekland till en mönsterstat eller förklarade, att han icke ville sitta på någon tronstol i kyrkan, emedan alla der vore lika. Annu för några dagar sedan läste vi, dels det svar hvari han tackar sin kära broder4, kejsar Napoleon, för inbjudningen till kongressen, dels också den skrifvelse, hvari han lycksnekar sin far att genom tronskiftet i Danmark ha blifvit hans vederlike och äfven ver honom benämningen af sin Ckäre bro Jer. Och nu skulle alltsammans redan vara förbi och konung Georgios ha funnit sig föranlåten att mer eller mindre packa n och ge sig bort ifrån hela herrligheten. Sie transit gloria mundi! Konung Georg kan i värsta fall vara lugn; y han eller hans målsmän ha ganska vis igt förutsett en sådan katastrof och betinsat sig för sådant fall en liten nätt lifstidspension af de tre skyddsmakterna, uppgånde till 12,000 (216,000 rdr rmt) ärlien. Med en sådan inkomst kan han lefva våde lugnt och präktigt på Rumpenheim ller något annat vackert tyskt slott, kan köpa vinderg och bygga villor vid Rhein Her Neckar, och kungatiteln behåller h n ill döddagar. Saken är, ur hans synpunkt sedd, sålunda icke synnerligen tragisk. Det värsta vore, om han sjelf redan vore mätt på det nygrekiska väsendet, men kyddsmakterna skulle vilja tvinga honom ut gnu någon tid göra tjenst, innan han år komma på pensionsstat; Telegrammet intyder verkligen, att engelsmännen bereda sig på att bombardera Pireus, förmodligen för att ånyo förmå grekerna att taga reson och åter taga emot konung Georg med upp: väckta händer. Mången skall förundra sig Många tecken häntyda derpå, att det ingående året blir ett de stora skakningarnes