kraftigt har utvecklat oss, vore villiga att till det yttersta anstränga oss. Men, mina herrar! Jag skulle misskänna mina landsmän, derest jag icke vore fullt öfvertygad em att de jemte sin kärlek till friheten äfven äro genomträngda af den uppriktigaste lojalitet, ech jag skulle icke vilja uppmana någon att sluta sig till den föreliggande adressen, om deri gjordes anspråk på något annat eller mera, än ett uttalande, att när regeringen, som har alla trådarne i sin hand för ställningens bedömande, fnner det nödvändigt att handla, vi då äro villiga att bära de uppoffringar som deraf blifva en följd. — Och härmed förordar också jag adressens antagande. (Lifligt bifall.) (Forts. följer.)