helt oeh hållet på skam, 1 den adress bon devännerna i går lemnade konungen för klara de sig beredda att strida för Dan marks rikes sjelfständighet och oberoende om de än hoppas ett Novemberförfatt ningen skall ställas i närmare öfverensstäm melse med 1549 ärs grundlag. Två störs bondeeller, rättare sagdt, ländtbruksdepn tationer bade i går audiens hos konungen som yttrade, att han litade på att kunne slöd.a sig på sitt danska folk. Konunger förärade hvar och en af medlemmarne et porträtt af kovung Fredrik VIL Äfven bon. devännernas uppträdande måste räknas bland de ljusa punkterna. I dag är det nuvarande riksrädets sessior efslutad; jeg heppas ett man snart skall ut. skriiva nya riksrädsval enligt Novemberför. fattningen. I trontalet säger konungen, ati ehuru ban icke erkävner exekutionens lag lighet, vill han, för att koncentrera försvaret bakom Dannevirke, draga trupperna ur Holstein. Härigenom är således den saken afgjord och påtryckningens första del lyckad. Det ryska sändebudet Evers skall för öfrigt ha föreslogit, att man skulle låta de danska trupperna bli qvar i Holstein och ställa den under en gemensem förbundsgeneral såsom pacifikationstrupper! Det är uppenbart, att man i Tyskland i regeringssfererna befinner sig sårdeles illa af den Nemesis, som drsbbar de tyska regeriagarva. Man her i långliga tider, när nåontiog skulle glömmas hemma, ständigt leds folkets tankar och känslor på 7Scbleswig-Holstein?; men så länge har men beärifvit dette spel, att folkets schleswigholsteinsxa? sympatier nu vuxit regeringaras öfver hufvudet. Tyskarne äro rädda för att holsteinarne skola göra uppror, de äro rädda för att hertig Fredrik, den sä kallade åttonde, skall infinna sig med friskaror; ty att tillåta upproret och tåla augustenborguren går icke an för Europa, men att qväfva upproret och straffa augustenborgaren går icke an för Tyskland! — Regeringen bar oppbädat soldater rån Holstein att inställa sig i Flensborg, och, eåvidt jeg her hört, skola verkligen 4000 mean ha infunnit sig; dessa äro landiboer; de härvarande hol steipska trupperna och underofficerarne skola flers gånger ha utirzekt sin önskan att få strida för sin konung. Trontalet sjöng för öfrigt den gamla ri 8.n, vil då nu Holstein och Lsuezborg fingo en fri författning, berodde det blott på en öfvereoskomoeise mellan den och riksrådet om de åter skulle slutas tillsammans. Skulle det verkligen vara så nödvändigt att om igen och om igen sjuoga denva dåraktiga visa, som alla äro utledsna vid och ingen tror på? Iunun riksrådet åtskildes, skiekade dess medlemmar ctt telegrem till Kristiania med tacksägelse för uttalundet för Danmark? sak. Det berä:tas, att marinministern Bille inlemnat sin afskedsansökan fill konungen; har en minister någonsin saknat förtroende 1 sitt land, så är det han. Iuom marinen önskar man allmänt att höivsteretsassessor Kricger, Ivilken säsom medlem af en varfs komil vunnit ett stort ramn inom marinen ör five insigter i och kännedom om dess jörbållanden, måtte öfvertaga portföljen; sannolikt underhandlar men härom i dessa dagar; men, såsom det säges, är etatsrådet Krieger temligen obenägen att för närveragde ingå i ministåren. Bland de icka få adresser från sällskar och korporationer, som konungen motteg efter sitt Uliträde till regeriogen, är gods: egarnes den intressantaste, ty den har med en skicklighet, som är sällsynt, och en konseqvens, com är ännu säilsyntare, undvikit att uppenbara någon politisk åsigt eller riktniog af hvad namn det vara må Derföre har den också bhfvit så beskatfad, att de mest olika äsigter kunna påträffas bland underskrifterna; ledaren för det aristokra viska hbolsteinska ridderekapet baron ScheelPlessen och den bondevänlige utrikesmini stern Blixen Finecke kunna båda stå fast vid de yttranden, som förekor. ma i adressen I natt har en våldsam orkan rasat öfver landet, kullslagit ställningar och byggnader, kastat träd och telegrafstänger in på jer. banan, med eit ord visat Bg vara en värdig medlem af de stormsr, som nu här i landet gå under det allmänna namnet: ami ral Fitzroys stormar. En eldsvåda i en af förstäderna spr d sig mycket till följd af blåsten. Nu reder det danska folket sig till stt fira jul; det bliv en allvarlig julfest, ty många a dem som skulle vara samlade i hemmet befiooa sig nu i Holstein eller Slesvix och fira en barsk jul vid Dannevirke! — En glad jul t r er af allt bjerta