agets gemensamma räkning och deraf följande: nöjlighet af desea malmers behandling på ett ned metallurgiens och tidens fordringar enligt ätt) bragtes å bane, lät jag genom amanuensen Lundberg å härvarande bergsskolas laboratoium verkställa en noggrann analys åvid Avesta väl smidesgarad Falukoppar, hvaraf (sejernkontorets annaler 1860 sid. 496 och 497) visade sig att guldhalten var 0,0:8 procent och silfverhalten 0.088 procent, äfvensom att kopparen icke innehåller några, för erhållande af en vara at utmärkt beskaffenhet, menliga beståndsdelar. en höga halten af guld och si!fver, som i det ordinära årliga tillverkningsbeloppet å 4000 sk stapelstadsvigt bestiger sig till ett värde af 250 000 befanna så oväntadt stor, att ett nytt prof afj koppar, för kontrollens skull, anskaifades fråc Avesta; och detta gaf 0,011 procent guld sam ),103 proc. silfver. Derefter anställdes äfven af hr Lundberg undersökningar guldhalten ut kopparkis, avafvelkis och å generalprof af 8. k toikmalm eller fattig qvartsmalm. Alla visad: sig guldhaltiga, ehuru i olika grad. Utur der sistnämnda erhölls största guldhalten. Sedan förhållandet med kopparens stora guld och silfverhalt blef bekant, lät direktör Molin — gom för ett enskildt bolags räkning redan anlagt en svafvelsyrefabrik och medelst koppar uppläsning i svaufvelsyra tillverkade koppar vitriol, som den tiden var en för trädpreparering lätt afsättlig vara — tillgodogöra samlad: residua efter kopparens upplösning, hvaraf om kring 3 guld jemte något silfver erhölls. Vid slutet af år 1860 företogs af bergsingeniören doktor F. M. Stapff, på bergslagets bekostnad, en utländsk resa för att besöka sådana bergverk som med afseende å härvarande förhållanden kunde hafva något lärorikt att erbjuda rörand: malmanrikning, kärnröstning, koppar-, guldoch silfvertillverkning m. m. Efter återkom sten från denna resa, hvarunder en rik skör af erfarenhet gjordes, som borde kunna blifvs jargslaget till största nytta, afgafs ett, se dan till trycket befordradt, mycket förtjenst fullt Förslag till kopparmalmernas tillgodo: görande vid Stora Kopparberget, hvilket till en del baserar sig på ofvannämnda resultate: af profven på koppar och malmer, och hvar uti, bland annat förekommer en detaljerad plar för en metod att genom smältning af lagom stark rostad rik malm eller skärsten inbringa största delen af guldhalten jemte något silfver uti er vantitet koppar, som utgör mindre än fjerde elen af den koppar som är under behandling Den återstående kopparen fås dervid i form a en mycket guldfattig, kopparrik skärsten. — Denna förut här i landet helt och hållet obe kanta, men lätt utförbara metod har af hr Mo lin, under namn af anriknings-smältning, blif vit följd med det goda resultat, eom uti den ifrågavarande artikeln finnes omförmäldt. — I saknad af denna metod skulle galdfångsten i Falun sannolikt icke öfverstiga en fjerdedel ai den nuvarande, emwedan för stora svårighete: torde möta att årligen kunna upplösa i syra er större qvantitet koppar än 1000 skt. Hvarje guld, som på detta vis kunde erhållas ur oanrikad koppar, skalle dessutom blifva belastad: med ungefär 4 ånger större kopparupplösningskostnad, hvartill, då (såtom nu är händelsen) kopparvitriol icke kan afsättas utan måste åter förvandlas till koppar, äfven kostnaden för denna operation måste påläggas guldtillverkningen. På grund af det nu anförda, vågar jag uttala den mening att ingen ojäfvig sakkunnig person lärer vilja bestrida, att det är till dr Stapff som bergslager står i den största förbindelsen för de lyckliga resultaten af guldets tillgodogörande vid tera Kopparberget. Uti Aftonbladsartikeln förekommer en punkt så lydande: Metallurgien har på sednare tiden gått raskt framåt och hvad som år 1790, då man utfärdade privilegium å en guld och amalgamationsinrättnings i falun, ansågs såsom eu önskningsmål, det är nu genom direktör Molins bemödanden en utförd handling och ett ordnadt system. -— Hvarje person med den ringaste in sigt i kemi, som läser detta, måste ovilkorligen tro att guldet i Falun, åtminstone till någon del. na utdrages med qvicksilfver. Detta är dock icke händelsen; men uti dr Stapffs förslag till styrkes högeligen, på grund af i utlandet vunnen erfarenhet, att försök måtte anställas att ut draga guldet med qvicksilfver ur en del af här varande malmer, ehuru några sådana (inga lunda kostsamma) försök ännu icke blifvit an ställda. Jag gör mig förvissad att något hinder icke kommer att möta för erhållande af plats i Af tonblandet för förestående uppsats med anlednin; af artikeln den 30 Nov., hvilken sannolikt bli vit till: redaktionen ialemnad och i sådant fal rätteligen bort föregås af ordet Sinsändt. Falun den 6 Deeember 1863. V. Eggerta. Såvidt vi kunna finna bekräftar denn uppsats allt hvad vi yttrat rörande sjelfvi guldproduktionen. Hvem äran tillsomme att ha gifvit allraförsta ivitiativet dertill, ä en sak, öfver hvilken vi icke utlåtit elle Kanna utlåta oss. Artikeln var icke in sänd, utan författad med ledning af munt liga upplysningar, som vi erhållit ef sak känniga personer i hufvudstaden.