HBLUVLISIKSLIL Cl 3 DOC. Riksdagens afslutande. Riksdagen har i dag på öfligt sätt, med gudstjenst i Storkyrkan och stort plenum plenorum på rikssalen, blifvit afslutad. Klockan straxt efter 10 begåfvo sig de särskilda stånden i procession från sina samlingssalar till Storkyrkan, der de som erhållit inträdeskort förut infunnit sig. Klockan half 11 anlände konungen och prins Öscar, åtföljda af sina uppvaktningar, hvarpå gudstjensten tog sin början. För altaret officierade kyrkoherden Witt från Helsingborg och pastorsadjunkten mag. Widen. Predikan hölls af biskopen i Wexiö dr Hultman öfver 5 Mose Bok 10 kap. 12—13 v.: Nu, Israel, hvad äskar Herren din Gud af dig, utan att du skall frukta Herran din Gud; att du vandrar i alla hans vägar och älskar honom, och tjenar Herran din Gud af allt hjerta och af all själ; att du håller Herrans bud och hans rätter dem jag dig bjuder i denna dag, på det att dig må väl gå? Till iogångsspråk tog predikanten Es. 2 kap. 3 v. samt till ämne: Sann gudsfruktan är grunden och vilkoret för ett folks välgång. Före predikan afsjöngos psalmerna n:r 329 v. 3, o:r 29 v.1,n:r 385 v. 5—6 och n:r 306 v, 5. Efter predikan afsjöngos u:r 263 v. 5 och n:r 3 v. 7. Efter gudstjenstens slut, kl. omkring 12, återvände de kungliga personerna till slottet, i vagnar såsom de kommit. Ständerna uppgingo dit i procession: de tre ofrälse stånden direkte till rikssalen, ridderskapet och adeln till konungens våning, för att derifrån vara H. M. följaktig till rikssalen. Strax före ceremoniens början sågos de båda drottningarne, hertiginnan af Östergötland och prinsessan Lovisa intaga sina platser på den kungliga läktareu. Omedelbart derefter begaf sig konungen till rikssalen, beledsagad af prins Oscar, statsrådets ledamöter, ridderskapet och adeln, norska statsministern, högsta domstolens ledamöter, hrr serafimerriddare och öfriga som i dylika processioner pläga deltaga. Sedan konungen, klädd i kunglig skrud, intagit tronen och riksmarskalken äskat ljud, framträdde hvar efter annan de fyra ståndens talmän och höllo de vanliga ufekedstalen, hvarefter chefen för eivildepartementet, statsrådet Lagerstråle, uppläste riksdagsbeslutet. Sedan riksmarskalken derpå ånyo äskat ljud, höll konungen, med klar och ljudelig stämma följande Trontal: Välborne, Ädle och Välbördige, Arevördige, Vördige, Vällärde, Areborne, Förståndige, Välaktade, He-J dervärde och Redlige Gode Herrar och Svenske Män! Edert värf är fulländadt. I för-1 hållande till vidden och mångfalden af de ämnen, som utgjort föremål för Eder behandling, har den långa tid, söm upptagits af Edra arbeten, icke varit öfverflödigt tillmätt. Få riksmöten hafva åt så många vigtiga frågor gifvit en slutlig lösning; och få hafva förberedt beslut af mera genomgripande vigt. Jemlikt grundlagens föreskrift hafven I till nästa riksdag uppskjutit afgörandet af det förslag till Nationalrepresentationens ombildning, som Jag Eder förelagt. Jag hoppas, att vid en lugn och mogen pröfning det upplysta tänkesättet inom landet skall bereda framgång åt detta förslag. Genom en af de grundlagsförändringar, som vid denna riksdag blifvit slutligen genomförda, har Riksstyrelsen, vid de tillfällen då Konungen är hindrad att densamma utöfva, blifvit ordnad på ett sätt, som bättre än den förut stadgade Interimsregeringen, öfverensstämmer med det monarkiska styrelsesättet. En annan förändring af framstående vigt är inrymmandet af representationsrätt i Bondeståndet åt hemmansegare af andra sambhällsklasser. Lagen om kyrkomöte öppnar för Svenska kyrkan ett nytt tidskifte. Friheten att uttala sina behof och i egna öfverläggningar behandla sina vigtigaste angelägenheter skall; -under den Högstes välsignelse, utveckla hennes verksamhet och befästa hennes ställning. Förslag till ny strafflag, sjölag och jagtstadga äro af Eder antagna, till sina grunder öfverensstämmande med de af mig framställda. Med fasta steg hafven I framgått emot det stora målet af en allmän näringsfrihet; och Eder omsorg om kreditoch skogslagstiftningen skall icke blifva utan frukt. .. Jemväl i flera af lagstiftningens öfriga grenar hafva framställningar af Eder blifvit beslutade, åt hvilka Jag skall egna en samvetsgrann pröfning. Den enstämmighet i åsigter mellan Regering och Representation, som i allmänhet utmärkt detta riksmöte, har, Bero AA RE TATA RT nt — mm hh rn mm fm jag