Article Image
sändas till hertigdömena, för utt ställas till deras rättmätige herrskere, hertig Fredrik VIl:s4 dieposition. Skulle danska regeringen icke inom 14 dagar förklara sig villig dertill, så skall hertigen träffa nödiga mått och steg till häfdande af sina legitima regeringsrätiigheter. — Badens gesandt hr Mohl, som tillika är pretendentens agent i Frankturt, öfverlemnade denna skrifvelse till Danmarks ombud i Frankfurt Dirckinck-Holmfeldt, som emellertid skicksde den oöppnad tillbaka, Ryktet, att engelska kanvalflottan skulle hafva erhållit order att under befäl sf viceamirel Dacres atgå från Spithead till Köpenhamn förklaras af Bankund Handeis Zeitung för ogrundadt. Deremot afgår en stor del af kanalflottan till Lissabon. UTRIKES. FINLAND. Biand olyckshändelser till ejös i början af förra månaden omtala korrespondenter till finska tidningen Otawa följande skeppsbrott: Natten mot den 1 Nov. seglade två engelska fartyg, en bark från Huli och en brigg från Hartlepool, lastade med plankor och jerngods, på Narwi klippa. Natten mot den 2 krossades en holländsk koff mot stranden af Säkkijärwi socken. Natten mot den 4 Beglade åter ett stort hamburgskt fregattskepp met Narwi holme, der det fastnade och en hel timme af det hårda vädret svårt medfors, men kom äter löst och började segla åt Suursåari. Skeppet började starkt taga in vatten då det kom i närheten af Aspö, och besättningen begaf sig i storbåten bort från skeppet. När det blef dag, begåfvo sig Aspö-boer till skeppet och ville föra det i hamn, men under det de seglade sjönk skeppet på 15 famnars djup till botten. Skeppet var lastadi med hampa, lin, segelduk och tåg. Samma natt gjorde likaledes en svensk skonert, lastad med råg och mjöl, haveri i närheten at Someri tullplats, men fartyg och last bergades, ehuru i sjöskadadt skick, af karlar från Paationsaari till deras holme. Vid Aspö skall likaledes en engelsk brigg med planklast ligga sönderslagen, och Wederlaks-boerna halva denna höst förlorat fyra fartyg i hafsena djup. En samling af urkunder rörande Finlands historia kommer att utgilvas af licentiaten K. F. Ignatius samt docenterna doktor Joh. Waaranen och dr K. A. Bomansson. Senpaten kommer att förskjuta tryckningskostnaderna. Samlingen öppnas med handlinRR upplysande Finlands historia under Karl X:s tid (1600—1611), utgifaa af dr Waarenen, FRANKRIKE. Om Frankrikes ställnieg till den i Danmark sväfvande cuaropeiska frågan? anmär ker La France: Uppenbarligen skall Frankrike gerna vilja bidraga att bilägga de svåghet.r, eom irågau om hertigdömena försaka; men det är mindre iotresseradt häri än andra makter. Obestridligen skulle en sädan fråga ha kunnat diskuteras på kongressen, men detta är ej något skäl för en nu direkt ivträdande intervention. Det är att hoppas, alt de tyska staternas klokhet skall. veta att på ett tillfredsställande sätt lösa de sväfvande frågorna. Här, så väl som i många andra europeiska angelägenbeter, har Frankrike intet intresse att förhasta sig i sina beslut.4 Moniteuren förklarar, a!t regeringen icke bar någontiog att skafla med den i dessa dagar utkomna broschyren Napoleon I och kongressen.? Det pästås, att polacken Tanski, som varit medarbetare i Journal des Debats och ännu skall stå i förbindelse mec utrikes ministåören, är dess författare. TYSKLAND. Fanatismen i Tyskland för Slesvigs eröfrande är i oupphörligt växande. Visser ligen synes den ännu icke beröra den egentliga massan sf befolkningen, utan dessa tyckas ännu stå temligen oberörda och kalla. Men politiska män och tidningar, alla som äro i tillfälle att låta höra sitt ord och att utöfva något inflytande äro med få undantag ilriga isagitation, dels tör verkställande af förbundsdagens beslut om exekution i Holstein och dels för hertigen af Augustenborgs falska arfsanspråk. Förbistringen och entusiaemen gifva hela Tyskland mer och mer utseende ef ett stort dårhus. Man söker der på äkta tyskt sätt bevisa för sig sjelf att röfveri är rätt och att brott både emot förbundsrätten och europeiska traktater äro förljenstfulla och fillätliga, då de begås till fördel för Tyskland. Bland andra har en professor Egidi i en afhandliog sökt bevisa tyskarne, på ett sält som endast en tysk kau använda eller förstå, att Londontraktaten icke är förbindande för någon makt. Att man icke med denna aroumentation kan öfvertyga bvarken England, Frankrike eller de öfriga medundertecknande makterna tyckes ej det ringaste bekymra tyskarne. Deras tidningar, den ena efter den andra, trycka bara af ALgidii yttrande säsom ett oomkullrunkeligt orakel, belåtna i det ljufva medvetandet att de hafva rätt och hela verlden orätt. Det är nildeles tydligt, att denna agitation starkt drifver på till förbundsbeslutets verkställande att börja med. Österrike och Preus sen Jåtsa för närvarande nöja sig med detta steg, men bafva de väl tapit det, så skall man utan tvifvel snart få se dem gå vidare. ITALIEN. Från T berättas den 26 No mm MR KRt

7 december 1863, sida 3

Thumbnail