l Osterrike hade erkänt konurg Christian stego obligationerna genast till 87!1, procent. -— I Stettin säger Ostsee-Zeitung att del går väl an för sötvattensfolket inne i landet alt taga munnen full, men det är mindre angenämt för invånarne i kustländerna att motse ett krig, Wien. Korresp. för den 23 skrifver, att Iden 21 till Köpenhamn en note afgått, hvari Iden af konung Christien sanktionerade författningen tillbakavisas och danska regerinIgen göres ansvarig för följderna derat. Med hänseende till srfföljden anser Österrike sig bundet af Londontraktaten. Sachsiska öfverhuset her förklarat, att Sachsens folk och dess representanter äro redo att med afseende på Holsteins rättigheter till Slesvig onderstödja regeringen på allt sätt, älven om de yttersta medlen skulle behöfva tillgripas. Tyska nationalföreningens i Berlin samlade utskott har utfärdat följande proklamation: Till tyska folket! Med konungens af Danmark död och arfprinsens af Angustenborg regeringstillträde såsom rättmätig hertig af Slesvig-Holstein framträder för tyska folket den ödesdigra frågan, om det vil tåla skammen att en tysk broderstam delar Elsass och Lothringens öde. Tyska provinsen Preussen var en gång underkastad Polen, Pommern var under svenskt välde, Rhenlandet införlifvadt med Frankrike. Våra förfäders svärd har återeröfrat dem åt det tyska fosterlandet. Nu gäller att göra detsamma för Slesvig-Holstein. Slesvig-Holstein är förtryckt af utländska krigsskaror. Dess eget manskap befinner sig på danska öarne, fjerran från hemmet. Oförmögne att i detta ögonblick göra motstånd, hafva likväl våra bröder på denna och andra sidan Eider vägrat erkänna den påtvungne herrskaren. Förtroendefullt afvakta de hjelp och bistånd från OS8. Manande vända vi oss fördenskull först till eder, tyske furstar. Såsom söner af det gemensamma fosterlandet mån I ihägkomma det tanga ansvar, som hvilar på eder, ihågkomma att ett folk kan förlåta och förgäta mycken orätt, men aldrig att man förråder dess ära och frihet ät utlandet. Hvem skall i framtiden akta eder egen legitimitet, om i prisgifven en legitim tysk furstes rättigheter åt främmande förtryckare. Hvem skall tro på eder uppgift att föra tyskal nationen, om I denna gång ären i stånd att bedraga folkets rättmätiga förväntningar? Men — huru än furstarnes beslut må utfalla — eder, tyska bröder, besvärja vi att sjelfva handla, enhvar på sin plats, enhvar med hela sin kraft, att vara eniga i den gemensamma faran utan afseende på specialoch partiintressen, eniga i det gemensamma försvaret af nationel ära och oberoende. Nationalföreningen tppmanar alla kommuner, korporationer, föreningar och brödraskaper, uppmanar alla fosterlandsvänner som med benne vilja förena sig om det stora verket att oförtöfvadt anskaffa penningar, samt hålla i beredskap j4 manskap, vapen och alla medel, som erfordras 11 till understöd af våra bröder i Slesvig-Holstein. Nu då det gäller att försvara tyskt kustland mot utländsk fiende komma de af nationalföreningen vårdade flottmedlen att finna användning i gifvarnes syfte. Men för det mål, hvartill vi) sträfva, behöfves vida större medel, framför allt: en fortfarande folkets sjelfbeskattning och eni! fast organisation. Nationalföreningen har för detta ändamål bildat en hjelpkomite, hvars hela verksamhet är egnad denna uppgift. Åt denna äro de från fäderneslandets alla delar ingående penningarne att öfverlemna, likasom ock alla meddelanden och anbud böra till densamma riktas. Tyske bröder! I tal och sånger hafven I ofta nämnt Slesvig-Holstein och gjort oräkneliga löften att i afgörandets stund stå troget vid dess sida. Kraftigt hafven I, män och ynglingar, på gymnastikoch skjutplatser öfvat och stålsatt eder kraft, på stora fester firat er förbrödring och invigt eder åt fäderneslandets heliga tjenst. Låtom handlingarne nu motsvara orden! Utlandet hånar den tyska betänksamheten; visen, att dess hån icke träffar eder, att I icke akten dess hotelser, att I, när det gäller nationaläran, ej heller frukten dess vapen och härar. Men I, männer i lesvig-Holstein! uthärden de förestående dagarne af svära pröfningar med den ståndakighet, som vi hos eder så afta beundrat, uthärden, tills den hjelp anländer, som tyska folket är skyldigt eder och sig sjelf att bringa eder. Berlin den 24 Nov. 1863. Tyska nationalföreningens utskott. R. v. Bennigsen, president. POLEN. Från Kownro berättas, att insurgentband på gednere tiden bildat sig i Samogitien, i de norra delarce af guvernementet Augustowo samt på gränsen af guvernercentena Kowno och Grodno och taga betydliga ryska detachementer starkt i ånspråk. Till och med några mil från den preussiska gränsen och i guvernementsstaden Suwolkis omedelbara grannskap föreföll en strid. den 9 dennes mellan insurgenter och en rysk ströfpatrull. Natten mellan den 16 och 17 dennes alarmerades besättningen i Kownoa af en kurir. Kl. 4 på morgonen afsändes derifråa ett extratåg med ryskt kavalleri till stationen Koslowarada och derifrån vidare. Insurgentchefen Zychlinski och två af hans adjutanter ba blifvit tillfångstagna och förda till citadellet i Wearschau. Zychlinski är känd såsom polsk författare och isynnerhet såsom öfversällere af historiska arbeten. Hin har sedermera varit officer i den amerikanska unionsarmön, men återvände till Polen i Augusti månad. General-Correspondenz be:iktigar underrättelsen om furst Czartoryskis entledigande från sin befattning såsom nationalregeringens diplomatiska generalagent derbän, tt fureten kommer att förbli diplomatisk agent i Paris; han her således blott blifvit entledigad från generalagentskapet med ty åtföljande rättighet att utvälja andra agenter; ogenterna vid de andra hofven komma hädenefter att utnämvas omedelbart af nationalregeringen sjelf. Orsaken till denna föröudring skall vara, att nationalregeringen äfven önskar vara representerad i Konstantinopel och på andra pletser, med hvilka man char beqvämare förbindelse direkt från Po!en. mm ITALIEN. Förslaget om en europeisk kongress rönte j sympstier uti Italien. Det gjorde der ett godt intryck att några makter blott under vissa vilkor anvtegit inbjudningen. Tidningarne sökte visa omöjligbeten af att uppgöra elt tillfredsställande korgressprogream. Man talar uti Italien blott om krig, och tänker icke på någon annan möjlighet att kunna lösa de politiska frågorna. Kossuth her på sedoaste tiden haft många samtal med de ledande satsmännen. Generalerna Tiserp Anh Klanka ämna tllhringa an dol af