Det behöfs inga förklaringar, ers höghet?, sade demen stolt, i det att hön rälade upp silt hufvud. SJag hade eljest ämnat stanna några dagar här i grannskapet; men efter som den älskvärda unga fröken ick2 kan få antaga min inbjudning, så far jag i stället genast tillbaka till Paris.? Hertigen tycktes blifva icke litet brydd vid detta svar, han bjöd markisinnan sin hand utan att vidare yttra något, och då han en stund derefter återkom till sina rum, var han synbart nedslagen och tankspridd. TRETIOÅTTONDE KAPITLET.