STOCKHOLM dev 20 Nov. Bref från Köpenhainn. (Från Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn den 16 Nov. Den sorg vi fruktade, utan att vilja rätt tro derpå, skulle således träffa oss, den olyckan skulle hända land och folk, att konung Fredrik den sjunde kallats till sina fäder midt under sin verksamhet, just i det ögonblick, då vi efter 15 års tung vandring likasom åter stodo vid en vändpunkt med ett något ljusare hopp, med en af folkets representanter antagen författniog för Danmarks rike och med ett försvarsfördrag meilan de tre nordiska rikena. Hen skulle icke lefva nog länge för att besegla dessa båda akter; just då steget var taget till Slesvigs förnyade anslutning till konungariket, Jade hån sig till den eviga hvilan på Slesvigs jord; han drog ned, för att se till att Slesvigs södra vall var stark, att Dannevirke kunde motstå tyskarnes anfall, och när han hade förvissat sig härom och satt sin lit dertill, var hans verksamhet slut. Förhoppingar voro fästade vid hans lif, förboppningarne ha gått i qvaf; hän var dansk till sinnet, Kong Frederik du Danske, På dig jeg stoler ganske; Jeg veed du har et Hjerte For al din Moders Smerte.t så sjöngo vi till honom under marsdagarne 1848, så sjöngo vi till den sista dagen; ett fritt, ett danskt folk ville han älska och regera, ett fritt och danskt folk kläder sig nu i sorg öfver sin älskade, förlorade konung. Konung Fredrik den VII dog i går, den 15 November, kl. 2, 35 på Gläcksborgs slott. Hans omgifning hade en längre tid fruktat att en sjukdomvar i annalkande, men han sjelf ville icke veta någonting derom. Efter en utflykt fick han en böld vid näsan; derFrån spred sig en rosåkomma ötver hela ansigtet och hufvudet, och några få dagars sjukläger gjorde slut på hans lif. Telegrammerna, det ena mera oroende än det andra, förberedde oss på hans död, och sorgen häröfver förökades genom fruktan för hvad hans efterträdare kunde föra i skölden. Kenung Kristian den nionde blef i dag utropad till konmigs han helsades väl med burrarop, men långt flera voro de som tyata och bekymrade sågo den nya konungen träda fram. Andra -hurrarop för: grundlagen, Danmark till Eidern m. m; ljödo deremellan; konungen hear varit i den tron, att alla hurraropen gällde honom; han skall bli tagen ur sin villfarelse; ja, hans färd hem måste ha ölvertygat honom, ty ropet Danmark till Eidern? skallade ljudeligen in i bans vagn på ella gator. Hans helsning till riksrådet är färglös, hans öppna bref till folket likaså; ty hvad han borde säga bar han icke sagt, nemligen att det spår, hvari bans företrädares politik gick och nu sednast bestämdt följde, skulle också bli spåret för hans politik. Men det var just detta han icke ville säga. Hans rådgifvare ha hittills varit Bluhme, David och andra ur den reaktionära tysk-bolsteinska kretsen, den krets, som röstede mot författningsförslaget för Danmarks rike, och han har derföre utbedt sig betänketid, innan han stadfäster detta af riksrådets majoritet antagna förslag. Derföre råder också största oro och bekymmer öfver hans tillträde till tronen; riksrådet skall ännu icke uppsätta sin hyllningsadress; borgarerepresentanterna ha beslatit en adress, som i morgon skall framlemnas, hvari förhoppning uttalas att han skall följa konun Fredriks politik, bebålla hans rådgifvare och underskrifva det nya författningsförslaget; blott på detta sätt skall han kunna lindra den smärta och stilla den oro, som konung Fredriks död förorsakat folket. De på medlemmar rika föreningarne arbetareföreningen och studentföreningen ha öfverenskommit att ännu icke uppträda, uten afvakta möjligbeten af ett förenadt uppträdande af Köpenhamns invånare. Då borgarebeväpningen i förmiddags aflade eden, ljöd blott ett svagt hurra! för kouung Kristian; men när chefen uppstämde ett hurrarop för grundlagen och Danmark till Eidern, skallade ett hurra! så kraftigt som de uppsiällda leden kunde åstadkomma. Hade konungen genast utsändt ett nationelt och danskt öppet bref, skulle han redan ha haft ett godt spel på handen; att tage sig betänketid bar gjort-det simpelt; men vägrar han att underskrifva den nya författ ningen och följa en bestämdt dansk-slesvigsk politik, så hoppas alla goda danskar, att hans spel skall vara så dåligt, att han skall förlora det. . Från Holstein ogh från förbundet har man inga underrättelser ännu; förr har man på dessa håll protesterat mot protokollsprinsen, den olagliga Londonprotokollshjelten; skall man nu med. augustenburgarne protestera mot gliäcksburgaren, eller skall. man i den nye konungen helsa en tyskvänlig drott? Konung Fredriks lik säges vara att för vänta till hufvudstaden i natt. V, mr — OVR De i dag avkomna danska tidningarne äro helt och hållet upptagna af meddelanden sr agg Ta mad anlaodninn af