denna akt, hvarigencm fröet bildas och växtverlden med sina oräkneliga frön och nögvändiga produkter vidmakthälles. Han omnämnde, huruledes de gamle väl hade Big bekant att det t. ex. af daddelpalmen finnes hanoch honväxt, men huru först Ceesalpin 1603 anede, och Gren 1676, men ännu mera Morland 1703, antydde verksamheten hos de organer inom blomman, nemligen ståndare och pistiller, på hvilka Linn sedan grundade sitt storartadt enkla system. Ändtligen 1823 lyckades det Amici att närmare följa förloppet vid dessa organers funktioner, och tal. redogjorde slutligen för de äsigter, som Schleiden framställt och för dem som nu äro erkända, enligt hvilka det blitvande växtämnet utbildas inuti den del af pistillen som kallas fruktämnet och hvarest fröknopparne befiona sig. Sedan tal. närmare antydt de medel naturen använder för att så ordna blommors delar och ställning, att denna operation kan ändamålsenligt utföras, huru insekter dervid äro behjelplige, huru frömjölskornen utväxa och i hvad talrikhet de förekomma m. m., lemnades till elut en framställning om uppkomsten och naturen hos dessa hybrider, hvarigenom växtodlaren likasom skapar nya, 1 form, färg, storlek och egenskaper ofta bättre växter, på samma gång botanikern af dem hemtar många anledningar till slutsatser angående växtverldens utveckling och växtformernas inbördes sammanhang; Professor Alex. Miller meddelade äfven flera intressanta iakttagelser, föranledda af de fortgående undersökniogarne i akademiens agrikultur-kemiska laboratorium. Vid de försök i större skala, som med olika foderblomniogar för kreatorens utfodring blifvit anställda efter fodertabeller grundade på utländska uppgifter, hade dessa befunnits temligen tillförlitliga; talaren hoppades att dessa fodertabeller skulle blifva än mera ålilliga i den mån de foder-analyser hinna fortsättas, hvarmed talaren är sysselsatt i anledning af stamholländeri-styrelsens lemnade uppdrag att uppgöra foderberäkningar till vägledning vid utfodringen för kronans stamholländerier. — Vid anställda analyser hade visat sig att 1861 års fodergröda, i anseende till den varmare väderleken innehöll betydligt större procent närande beståndsdelar än 1862 års fodergröda, hvilken dock i qvantitatift hänseende öfversteg det föregående årets. Beträffande de turnips-varieteter, som vid experimentalfältet odlats, hade bland dessa åtskilliga befunnits ega ända till 60 procent högre värde såsom näringsmedel än andra slag. Afven hade de vanliga kålrötternas fodervärde befunnits större i jemförelse med rofvornas, än man i allmänhet trott. De kemiska undersökningarne i detta ämne hade emellertid befunnits så dyra att de svärligen kunna i större utsträckning fortgå vid endast en af försöksstationerna. Uppmärksamheten hade vid ett föregående tillfälle blifvit fästad på sågsp n (åf tall) såsom fodermedel åt hornboskep i sådana år då miss växt inträftade. De närande beståndsdelarne i vanlig råghalm — isynnerhet då den är: gammal — och i sågspån voro med hvarandra temligen jemförliga. Käådan i sågspånen af tall motsvarade fettet i råghal-( men och växttrådämnet, som man vanligen : men oriktigt ansåg osmältbart, var i begge äfven temligen lika. Erfarenheten hade: också bevisat att 6 å 8 ekålpund sågspån med tillsats af gröpe dagligen kan gifvas åt dragoxar, och utan de olägenheter som man föreställt sig. — De fortsatta försöken med den Gussanderska mjölkhushållningsmeto-: den hade bekräftat densammas ändamålsenlighet, så vida major Gussanders föreskrifter nöggrannt följdes. Att gräddsättningen skedde fullständigare och att mjölkens fsurning inträftade senare vid ev högre temperatur än vid en lägre ansåg talaren axiomatiskt, förutsatt att mjölken uppsilades i låga bunkar och förvarades i sådan lokal der luften hålles torr och frisk. Talaren meddelade huruledes8 på ep egendom smörutbytet blifvit rioga, emedan :jölken förvarades i ett rom med låg terperatur. När denna sedermera höjdes, visade sig att gräddsättningen ökades och smörafkastningen äfven. Orsaken till missförhållandet i förstnämnda fall var helt enkelt den att en betydlig del sf gräd: an qvarstannade i mjölken. En annan åtgärd för hvilken talaren varnade var den ait då brist på utrymme i mjölkkammaren inträffade ställa mjölkbLunkar ofvanpå h crandra. Mjölken i de underst stående bunkarne surnpade förr än i de öfversta, hvilket vållades at brist på tillräck lig luftvexling. Han förordade fortsatta försök med den Gussanderska metoden, och han var viss på att der den noggrannt följdes, skulle den vinna bifall. (Forts.) Profskjutningen på Carlsborg. mm mV