HENRIK AF GUISE ELLER RIKSDAGEN I BLOIS) AP G. P. R. JAMES. Öfversättning. ZAllt detta är i viss mån sanntX, sade abben med en mera sorgsen än sträng ton; 4och jag erhåller nu af er den lön som värtar oss, då vi tjena någon, som beherrskas af lidelser, och göra mera för honom, än hvad vi velat göra för oss sjelfva. Dock inser jag ej hvarföre vi skulle all: för strängt förebrå oss hvad som skett. Nedslagen och ängerfull öfver er broders död, ser ni Dumera allting endast i svart. Det som förut syntes er ljust och gladt har nu för er blifvit dystert och mörkt som natten. Dock detta är endast inbillningsfoster; låt mig nu visa er hvad förnuft och eftertanka säga. Ni och er broder älskade samma föremål, men er kärlek var häftig, väldsam och oemotståndlig, hans deremot lugn, kall och beräknande. Ni, såsom den äldre brodern och herre i det slott, dit hon tagit sin tillflykt, tyektes i allo böra hafva företrädet, något som äfven er broder sjelf måste medgifva, i det han drog sig tillbaka och lemnade den unga damen i ert våld. Ni hade således fullkomlig rätt att söka vinna henne genom alla medel, och då ni under sådana omständigheter erfor, att er broder, oaktadt sin föregående afsägelse, hade gått er iförväg och aflockat hennes förmyndare hans bifall för sig sjelf, behöfde ni icke vidare jakttaga någon grannlagenhet emot honom. Allt hvad jag således uträttat för att be främja er lycka har varit rätt gjordt, och 9) Se A. B. n:r 190—193, 197—200, 202—210, 213, 215-218, 220, 223 (B), 227, 228, 231-235, 237, 238, AP-M, A6, 247, 29, 251—254, 256, 259 och 261—263.