N:r 222. Hemställer om inlösning af 12 st. ytterligare anmälda, först efter preskriptionstidens slut hos riksgäldskontoret företedda, riksgäldssedlar till ett sammanlagdt belopp af 13 rdr 50 öre. GÅRDAGENS FÖRMIDDAGSPLENUM. Borgareståndet. Först förekom statsutskottets betänkande n:r 213, med anledning af återremisser och skiljaktiga beslut i fråga om utskottets betänkande anende tillökning i armens kavalleristyrka, och i sammanhang dermed en å bordet hvilande inbjudning från ridderskapet och adeln att instämma i dess beslut rörande denna sak. Utskottet har med anledning af borgareståndets återremiss endast hemställt att borgareståndet måtte i frägan fatta beslut. Under den diskussion som med anledning häraf uppkom tillstyrktes inbjudninns antagande af hr Renström, Lovån, Ljungberg, uren, Carlsson och Ridderstad, hufvudsakligen på de skäl att ridderskapet och adelns beslut närmast öfverensstämde med de åsigter som vid frågans förra behandling inom borgareståndet jorde sig gällande. Ärendet vore ej så brådande att ej dermed kunde till nästa riksdag anstå Frågan kunde då vinna en närmare och noggrannars utredning och man kunde bli i tillfälle att pröfva, huruvida ej en värfvad trupp, som i afseende på skicklighet i tjenstgöringen alltid stode framför den indelta, kunde, utan alltför stor kostnad, genom vacansafgifternas höjande, uppsättas. Hvarförutom vore nödvändigt att uttala att man för ingen del ville ingå på det redan nog fåtaliga kavalleriets minsknin; eller försämring i tjenstbarhet, något som doc alltid skulle komma att ega rum under den här föreslagna långa tiden för organisationen. Deremot yrkade hrr Sundvallsson och Ekeroth på antagande af bondeståndets beslut, eller Smålands tegementes afsittning och Östgötarnes up siltande, emedan Småland skulle vara den hårdast roterade provins och Östergötland särdeles lämpligt för kavalleri, hvarförutom dessa talare, lika litet som hr Henschen, ville höra talas om en värfvad trupp, emedan 500 man värfvade soldater förmenades vara lika många medborgare, odugliga i statsekonomiskt hänseende, och man har sedan flera riksdagar tillbaka sökt gå ifrån värfningssystemet och fråga till och med förevarit om något af de nuvarande värfvade regementenas indragning. Den sednare talaren gillade emellertid icke Smålands husarernes afsittande, emedan han ansåg detta innefatta en rubbning i grundskatterna, hvarpå han ej ville ingå, utan yrkade för den skull i stället att smålännigarne skulle sitta qvar, men 500 man af östgötarne uppöitta. Itgången blef den som vi i gårdagens referat omnämnde, eller att med 34 röster mot 10 borgareståndet förenade sig om samma beslut som ridderskapet och adeln. Hr Henschen reserverade sig. Deretter biföllos utan diskussion : statsutskottet memorial n:r 24, i anledning af återremisser å betänkandet n:r 168, angående revision af nya Trollhätte kanalbolags räkenskaper m. m.; n:r 215, tillstyrkande K. M:ts proposition, i fråga om försäljning af Nya Varfvet i Göteborg och n:r 27 med en voteringsproposition. Samma utskotts mem n:r 218, tillstyrkande en gratifikation åt hr statskommissarien af Silln, stor 3750 dr, för hans utskottet lemnade biträde, afslogs, och nedprutades summan till 2000 rdr på hemställan af hrr Swåle och Hierte, som under vitsordand. af det nit och den skicklighet hr statskommissarien i detta hänseende ådagalagt, likväl ansågo summan stå i ett alltför oproportionerligt förhållande till det arbete som blifvit nedlagdt. Hr Ekholm yrkade bifal. Resultatet fattades efter omröstning med 25 röster mot 23. Samma utskotts memorial n:r 216, med förslag till voteringspropositioner i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut rörande betänkandet n:r 194, i fråga om kostnadsersättning till militära, civila och ecklesiastika tjenstemän för en del resor i tjensteärenden, gaf anledning till en stunds liflig diskussion, propositions vägran samt derpå följande vädjande till ståndet medelst votering. Memorialet åtföljes nemligen af en reservation, undertecknad af borgareoch bondeståndens ledamöter inom utskottet, som under anförande deraf att ifrågavarande ärende icke lärer kunna hänföras bland förslagen till statens reglerande under denna riksdag och således tillhör de ärenden som icke kunna förfalla, uttrycker den åsigten, att frågan icke bör dragas under förstärkt statsutskott, att derföre voteringsproposition är ogiltig samt att frågan sålunda för denna riksdag förfallit. Vid den derpå följande diskussionen påyrkades bifall till nämnde reservation, med ogillande af voteringspropositionerna, utaf hrr Siråle, Hierta, Sundvallsson, Henschen och Ridderstad. Förstärkt statsutskott vore ett nödvändigt ondt, och borgareoch bondestånden borde hafva sig angeläget att så sällan som möjligt draga frågorna under dess afgörande. Och härvidlag torde det vara onekligt att, såsom reservationen innehåller, ifrågavarande fråga icke är af statsregleringsnatur, hvarföre reservationen också borde gillas och utskottets förslag afslås. Just detta sednare argument bestreds emellertid på det lifligaste af de talare som yrkade bifall till betänkandet, nemligen hrr Bovin, Witt, Muren, R. Trägårdh och Swaris. Frågan vore egentligen af blandad natur, dels en ekonomisk, dels en statsregleringsfråga. Den borde derföre egentligen hafva öfverlemnats åt sammansatta statsoch ekonomiutskottet. Har den nu emellertid af alla stånden remitterats till statsutskottet, så vore det klart att den af dem blifvit betraktad såsom den der, i nödfall, borde, liksom andra af stats-l utskottet handlagda frågor, dragas inför förstärkt statsutskott. Och onekligt vore i alla fall att utgången af denna sak skulle komma att inverka på statens utgifter. Man hade dessutom ett prejudikat. Det vore de sorgligt ryktbara voteringarne i expropriationsfrågan; detta gällde ej heller någon viss summa, utan obestämda utgifter för staten i en framtid. Då fann man ingen af borgareståndets ledamöter motsätta sig att votering skulle ega rum. Hvarföre då nu? Ett sådant handlingssätt vore besynnerligt och inkonseqvent. Efter slutad diskussion framställdes af talmannen proposition på bifall till voteringsropositionerna; denna besvarades med blanHade ja och nej. Talmannen förklarade vja vara öfvervägande. Votering begärdes, under rkande om reservationens uppställande som ontraproposition. Då talmannen, under åberopande af 55 riksdagsordningen och under uttryckande af den åsigt att detta vore en fråga, hvars afgörande i den ena eller andra riktninen alltid skulle komma att inverka på riksäldskontorets nugiften förklarade sig förhinrad att framställa en sådan proposition, uppträdde hrr Henschen och Sundvallsson och förklarade sig föranlåtna att vädja till ståndet idenna sak samt begärde votering rörande talmannens propositionavägran. Denna godkändes af ståndet med 30 röster mot 21, hvarefter vid förnyad proposition på bifall till voteringspropositionerna äfven dessa godkändes. Derefter föredrogs sammansatta lagoch bankoutskottets memorial n:r 6, i anledning af riks: ståndens beslut öfver de af utskottet framställda förslag rörande lag om enskilda banker, utan rätt att utgifva egna banksedlar. Utskottet inbjuder borgareståndet att antaga ett af presteoch bondestånden till 1:sta S beslutadt tillägg. Ståndet biföll, på hrr Lindströms och Wallenbergs hemställan, denna inbjudning. Utan diskussion biföllos: sammansatta lag-och bankoutskottets betänkande n:r 7, angående särskildt arfvode åt den person, som i egenskap mtr Lied uteclattatt ctatantckattete