vat IfcaACHNOSS posilon och att i Frankiurt och i Nord-Tyskland borttaga olusten för förbundsexekutionen samt lifva krigsoch eröfringslystnaden. Man har dragit tillräcklig försorg derom att de nordtyska tidningarna, äfven de som eljest icke ha några meddelanden om och från Sverge, fått redogörelse för D. Allehandas artiklar, uti hvilka den, manad af stora intressen, förklarar regeringen i denna sak ha handlat i små intressens tjenstX, samt dess myndiga tillkännagifvande att den ensam i i denna angelägenhet representerar den allmänna opinionen i Sverge. Independance belge anmärker med anledning häraf ganska riktigt att Xde tyska tidningar, som önska ell krig emot Danmark göra sig tillgodo den opposition som vissa svenska och norska tidnin gar göra mot alliansen mellan kabinetterna i Stockholm och Köpenhamn. äMen man har icke nöjt sig med att i de tyska bladen referera och till fördel för krigslystnaden exploitera denna skenbara splittring i tänkesätten inom vårt land. Våra förträffliga hanseatiska vänner ha dragit försorg om afsändandet från Hamburg af följande telegram till franska och engelska blad: Hamburg, onsdags afton, 28 Oktober. Tidningspressen i Sverge och Norge bekämpar den danska alliansen med en vexande energi. Organer för de mest motsatta partier göra gemensam sak i denna opposition. Man ser, att dena hamburgska anka framkallat någon förvåning och undran på flera håll. L Europe i Frankfurt, som alltid varnat Tyskland för alla attentater mot Skandinavien, hvilka endast skulle vara till gagn för Ryssland, yttrar med anledning af telegrammet: Vi erfara från ett annat håll, att en viss opposition skall uppenbara sig i Sverge och Norge mot den danska alliansen. Skulle man möjligtvis kunna antaga att denna rörelse i opinionen härleder sig från någon manöver å den ryska diplomatiens sida? Det må åtminstone vara tillåtet ait (ro sådant. Huru oriktig denna sista supposition än må vara, så vittnar den dock tillräckligt derom, att man i utlandet klart inser, att Ryssland är den makt, som har största intresse uti att söka förhindra skandinavisk enighet och solidaritet. Dagligt Allehanda har sålunda med sitt uppträdande, på sätt vi alla känna, uppnått allt hvad som kunde uppnås, att göra buller i utlandet. För detta ändamål var det lämpligt att taga munnen så der grufligt full och att citera ett kyrkligt och ett belletristiskt. veckoblad, för att derigenom låta förstå att regeringens politik ogillades från alla håll, från de mest olika politiska partiers sida. Hvad effekt man på sådant sätt gjorde inom landet, det var jemförelsevis en småsak, hvarpå man synes föga ha reflekterat. Också bar följden af hela anloppet blifvit den, att regeringen inom svenska pressen erhållit långt mera etöd för sin skandinavi-. ska politik än någonsin förut. Af de stora. dagliga tidningarne i vårt land står D. Allehanda alldeles ensam i denna sak. Aftonbladet, Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning och Göteborgsposten ha med värma. uppträdt för den nordiska alliansen och äfven Stockholms Dagblad har yttrat sig i en ton och anda, som vittnar att det anser tyskarnes planer och anspråk innebära vådor för hela norden. Inom landsortspressen ha snart sagdt alla de organer, som pläga uttala sig i politiska ämnen, innehållit ertiklar, som inneburit gillande af regeringens politik och ogillande af D. Allehandas utfall. Så hafva Nerikes Allahanda, Norrlandsposten, Upsalaposten, Östgötba Correspondenten, Christianstadsbladet m. fl. uppträdt med uttalanden antingen direkt riktade mot Dagligt Allehandas artiklar eller gående i en desamma fullkomligt motsatt anda. Det enda landsortsblad, som vi sett i denna sak taga Dagligt Allehandas parti, är ?Tidning för Wenersborgs stad och län?, som eljest just icke plägar blanda sig i politiken och som torde kunna antagas för denna gång vara inspirerad från ett håll, der man gerna påtager sig allehanda skepnader, än såsom ifrig skandinav, än såsom lika ifrig antiskandinav, om dymedelst någon utsigt kan ÖP att brioga den nuvarande ministåren fall. P Hvad norska pressen angår, är det oss ett särskildt nöja att konstatera, det vi hade fullkomligt rätt i vår förmodan, att man alldeles tog miste, då man antog, att norska Morgenbladet efsåg att göra någon opposition emot regeringens politik i denna fråga eller emot den skandinaviska alliansen. Det har blott omtalat, att meningarne rörande denna sak äro hos den norska allmänheten mycket delade; till följd af de materiella intressen, som alltid måste hysa betänkligbeter för alltiog, som kan leda till krig. Morgenbladet tillägger: CAtt man från den sidan, som är stämd mot en inblandning i striden mellan Danmark och Tyskland, skulle föreöka taga våra yttranden till intägt för sig, måste vi vara beredda på; men att anhängarne af den skandinaviska idu skulle vilja pådyfla oss den meningen, att de förenade rikena skola öfverlemna Danmark åt sitt öde, kunde vi icke förmoda, då det påtagligen strider mot deras eget intresse att beteckna någon såsom motståndare, hvilken hvarken förklarat sig såsom sådan och icke heller är det. I samma nummer af Morgenbladet läses en längre artikel om de tre nordiska rikenas inbördes förhållanden, hvilken slutar med följande ord: Vi veta,att Danmarks sak är vår, ett vid Eidern skall icke allenast kämpas för den danska nationaliteten utan också för vår, och ingen norsk man skall i längden finna sig uti, att Danmark blöder sig till döds i sin ojemna strid, utan att vår armå och flotta har talat med. Bland de vigtigaste punkter uti det betänkanda af sammansatta atata. lam. Anh