genom omröstning i förstärkt utskott. Den begärda voteringen, antingen landtmarskalken skulle framställa proposition eller icke, utföll med 6 ja mot 19 nej, till följd hvaraf hr v. Kochs motion lades till handlingarne. Riddarhusutskottets utlåtande n:r 11, angående rättighet för rektor Tham att ur riddarhusarkivet hemlåna åtskilliga handlingar, biföll. . Borgareståndets inbjudning att biträda dess beslut betröffande 88 33 och 79 i sjölagsförslaget lades på frih. C. G. Leijonhufouds framställning till handlingarne, enär 3 stånd redan antagit utskottets förslag oförändradt. Ståndet åtskildes kl. , 9. Prosteståndet. Statsutskottets utlåtande n:o 194, afstyrkande K, M:ts framställning rörande kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastike tjenstemän för en del resor i tjensteärenden, bekämpades af domprosten Sundberg, hvilken ansåg det falla af sig sjelf, att utskottets afslag borde underkännas, på den grund att K. M:ts i ämnet gjorda framställning grundade sig på rikets ständers ce begäran, hvadan talaren yrkade antagande af frih. Ugglas reservation, eller att sådan ersättning, i händelse ständernas beslut om skjutslegans höjande vinner K. M:ts bifall, må utgå med 1 rdr 30 öre pr mil, men i motsatt fall med 1 rdr 25 öre pr wil, äfvensom att, der krigsrättssammanträden utom mötestider finnas nödige, må med minsta möjliga kostnad anordnas; hvilket ock blef ståndets beslut. I sammanhang härmed :öredrogs och bifölls utan disussion betänkandet n:r 176, angående nämndemäns och fjerdingsmäns rätt till ersätt ning för extra förrättningar. Samma utskotts betänkande n:r 185, afstyrkande fortfarande anslag till kamrerar .n C. Sandberg, afslogs utan diskussion, hvaremot ståndet gaf sitt bifall till motionen, i öfverensstämmelse med en i detta afseende från bondeståndet framställd inbjudning. Slutligen föredrogos och biföllos utan diskussion samma utskotts utlåtande n:r 195, i fråga om de till åtskilliga stadsskolor inom Lunds stift äfvensom Hallands län utgående klockarepensioner och landtgillen af klockarebol, samt memorial nr 199, om anvisande af de i regeringsformens 63 S föreskrifna kreditivsummor. Rättelse: I redogörelsen för sistl. lördags aftonplenum bör uppgiften att stats-, bevillningsoch ekono miutskottets utlåtande n:r 51. afstyrkande för. höjd folkskoleafgift, afslogs på yrkande af bland andra dr Carlander, prostarne Melen, Otterström och Sonden rättas derhän, att nämnde talare utom dr Carlander talade för bifall, hvilket ock blef ståndets beslut. Borgareständet. Frågan om krigskollegiv omorganisation som i detta plenum till afgörande förekom fick äfven i borgareståndet en utgång, olika den densa:nma i de öfriga riksstånden erhållit. Sedan nem ligen ståndet med 35 röster mot 11 antagit hr Björcks reservation antogs likaledes med 26 röster mot 19 ett dertill af hr Hieria föreslaget amendement af innehåll: att rikets ständer, för sin del, anse att till beredande af mogen pröfning och likhet i behandlingssättet, alla frågor om tjenstetillsättningar, transporter och afsked, samt åtal rörande fel eller försummelser i tjen sten, för såvidt armåförvaltningens egna tjenstemän angår, böra af afdelningarne via gemensam: ma sammanträden afgöras.s Detta amendement som, så att säga, först i ellofte timman framkom, likasom den fräga detsamma uppkastade under åen föregående diskussionen varit föga eller in tet vidrörd, bestreds emellertid af Hr Björck som ansåg att genom att låta che fen ensam tillsätta de lägre tjensterna komme den nu så öfverklagade anciennitetsprincipen att upphöra och man kunde förvänta att verklig duglighet skulle mera göra sig gällande. I af seende på de högre tjensterna äter som af K. M:t ensam tillsättas kunde ju de civila ledamöternas mening i alla fall reservationsvis åtfölja militärchefens förslag. Hr Hierta invände häremot att i afseende på de lägre tjensterna som mera fordrade routine än något ovanligt mått af kunskaper eller skick: lighet vore det ej så alldeles obilligt och orättvist att låta anciennitetsprincipen gälla och vid en tjensts tillsättande föredraga den soma många och långa år utan anmärkning tjenstgjort i verket framför den som, nyss inkommen, möjligen visat prof på en ovanligare skicklighet. Och onekligt vore att om man skulle biträda hvad K. M:t och utskottet såväl som hr Björck föreslagit man skulle gå till mötes ett favoritsystem, som i det högsta vore att beklaga, och likaså vore det väl omöjligt att neka att de civila ledamöterna skulle långt bättre förstå att uppskatta likasom de skulle bafva långt bättre til.fälle att lära känna de resp. sökandes kunskaper, duglighet och meriter än den militära afdelningschefen. Den pr ncip man här ville göra gällande strede emot andan af hela vårt samhällsskick. Just hoppet om befordran, och vissheten att ingenting annat än rättvisa och mogen öfverläggning dervid äro de bestämmande, är en mäktig sporre för tjenstemannen till nit och flit vid uwöfvandet af sitt embete. Talaren hänvisade i öfrigt till hvad krigskollegium i sitt utlåtande i detta ämne an: fört. I öfrigt syntes under diskussionen meningarne egentligen endast delade mellan hr Björcks förslag och det af ridderskapet ech adeln fattade beslut. Ingen talare yrkade bifall till utskottets förslag. Deremot syntes ett par talare, hrr Hen. schen och Hierta vara emot hela 1eformen, krigskollegii upphörande såsom ett rikskollegium, de militära afdelningschefernas beslutanderätt o. 8 v. Den förre talaren förklarade att han väl hört talas om de olägenheter som medföljde det närvarande förhällandet, men ingen hade kunnat bestämdt uppge hvari dessa olägenheter bestodo. Talaren vore rädd för militärdespotismens ande och den skulle. möjligen härefter komma att inom detta verk göra sig gällande. Man borde ej borttaga grundiden af ett sjelfständigt verk som våpade och kunde sätta sig emot departementschefen. Dessutom hafva krigskollegii ledamöter, som borde vara partiska för förslaget, emedan många af dess tjenstemän skulle i händelse r:formen egde rum komma på indragningsstat, afstyrkt detsamma. Den sednare talaren slöt sig mera till krigskollegii egen framställning i dess till K. M:t afgifna utlåtande samt statsrådet Bredbergs den kongl. propositionen åtföljande särskilda yttrande Talaren ansåg att hvad som egentligen vore hos krigskollegium att öfverklaga, omgången och långsamheten i ärendenas behandling, kunde genom förenklade smetoder afhjelpas. Ånsåg utskottet partiskt hafva förfarit, förbigått i stället föt att besvara krigskollegii skäl. Så vore förhållandet med krigskollegii framställning om beredande af en mera fristående ställning irom kollegium åt generalintendenten, en åtgärd den talaren trodde skulle vara i högsta grad lämplig och hvarigenom i det närmaste skulle vinnas allt hvad man med hela den stora reformen afsåge. Afven hr Ljungberg, som för öfrigt var bland dem som understödde hr Björcks reservation, höll dock ganska mycket på den kollegiala formen och förklarade sig just derföre biträda hr Björcks förslag emedan detta förslag mer än något af de öfriga uppehöll denna kollegiala fo:m. Talaren skildrade vidare vådorna af det byråkratiska systemet med ty åtföljande tjenstemännens afsättlighet o. s. vy. och framhöll hurusom detta system helt och hållet stred emot andan i våra grundlagar och hela värt samhällsskick. Talaren framställde för öfrigt åtskilliga mindre anmärkningar mot förslaget samt ansåg att i hr Björcks reservation borde intagas en utt-yckt önakan om en förenkling af arbetsordningen. Cm br OA ber NR FR Jr AA MASREAEEA n