Sedan den i går anlända kongl. propositionen, angående försäljning af Nya varfvet i Göteborg, blifvit till vederbörligt utskott remitterad, företogs till behandling statsutskottets utlåtande n:r 188, tillstyrkande regeringens förslag om krigsköllegi förändring till en armeförvaltning Härom u patod en längvarig diskussion, hvarunde: flera oli a meningar och förslag framställdes. Grefve C G. Mörner, som hufvudsakligen delade de åsigter hr Bredberg i sin reservation till statsrådsprotokollet anfört, ansåg icke förslaget i den form det framkommit medföra de åsyftade fördelarne. De olika afdelningarne skulle komma att slitaa med hvarandra. Angeliägnvast hade varit att från kollegium skilja rent heterogena ämnen, hvartill hörde fondernas och boställenas förvaltning. Framställde ett förslag, utgörande en förändring af hr Björcks reservation, så att den af reservanten föreslagna rent civila 4:de afdelningen äfven skulle handhafva nyssnämnde förvaltningar. Grefve af Ugglas utvecklade i ett längre föredrag fördelarne af förslaget, åsyftande att undanrödja de förlamande eller återhållande hinder, som ligga i den kollegiala formen, under hvilken den i ämnet bevandrade militära ledamoten ofta äfverröstas af de civila. Framställde ett särskildt förslag, enligt hvilket fondförvaltningen och boställsordningen borde öfverlemnas till statskontoret och kammarkollegium. För bifall till utskottets hemställan oförändrad yttrade sig hrr Reuterstjöld, Wrangel, Rosensvärd, otedt och frih. J. W. Stjernstedt Frih. ef Ugglas, som uti utskottet i mycket öfverensstämt med hr Björck, framkom äfven med ett särskildt fö slag, gående ut derpå att den af reservanten föreslagna 4:de afdelningen skulle under kollegial form behandla alla civila eller icke tekniskt militära frågor samt hafva sig arförtrodd tillsyn öfver boställsordningen, fondförvaltningen, a!lmänna bokföringen och kontroller; i öfrigt hufvudsakligen lika med hr Björcks reservation. Grefve Mörner frånträdde sin förra åsigt och förenade sig med frih. af Ugglas, under uttryckligt förbehåll att statsverkets utgifter för anslaget till krigskollegium icke må ökas utöfver den nu gällande stat till följd af anspråk af der anställde embetsoch tjenstemän Sedan diskussionen afslutats och landtmarskalken framställt de olika propositionerna, för klarades frih. af Ugglas? törslag vara med öfver vägande ja besvaradt, hvarpå votering begärdes. Genom särskild votering antogs till kontraproposition utskottets förslag med 48 ja mot 42 nej, som röstade för den af grefve al Ugglas framställda förändring. Vid hufvudvoteringen segiade frih. af Ugglas förslag med 61 ja mot 32 nej. Frih. af Ugglas föreslog att de öfriga stånden : måtte inbjudas att biträda det nyss fattade be. j slutet, hvilket förslag af hr Rosensvärd m. (1.4 begärdes på bordet. : Hr v. Koch väckte motion om en underdånig skrifrelses aäflåtande till K. M:t med förklaring att, derest regeringen vid ingående af handelstraktater med främmande länder, i hvilka Sverge åtnjuter motsvarande fördelar. sku!le vilja betria utlänningen från den i 16 beyilningsförordningen st dgade afgift, rikets ständer icke hade något deremot. Denna motion bordladee. Härmed afslöts förhan lingarne kl. , till 3 och fortsättes plenum i afion. Vv Prosteståadet, Statsutskottets utlåtande n:r 216, med förslag till voteiingspropositioner angående några till anslagen under 8de hufvuduteln hörande frågor, bifölls. Derefter föredrogs utlåtandet n:r 188, med förslag angående krigskollegii ombildning till en armåförvaltning, hvarom uppsto I en ganska långvarig diskussion, dervid för bifell ull utskottets Is förslag yttrade sig prosten Sonden, domprosten Sundberg, doktor Sardberg, biskop Annerstedt och prosten Ljunggren. Pro:ten Palmlund förordade rent afslag och bibehållande af den kollegiala formen, som talaren ansåg bäst för betryggande af enhet och kontinuitet i ärendenas behandling. Riksarkivarien Nordström understödde utskottets förslag, med den förändring i enlighet 1.ed hr Björcks reservation, att vården och inseendet öfver militieboställen äfvensom öfver landtförsvaret tillhöriga fonder, måtte från den blifvande armåförvaltningen skiljas. Doktor Gumaelius tillstyrkte antagande af rcgervationen i gin heihet. På framställd proposition bifölls utskottets förslag, hvaremot det af riksarkivarien Nordström föreslagna tillägg genom votering med 26 röster mot 13 förkastades. N:r 196, tillstyrkande Smålands husarregementes förvandling till infanten och Westgöta infanteriregegnenaee återförvandling till kavalleri, blef likaledes föremål för en långvarig och stundtals rätt munter debatt. Biskop Annerstedt erinrade om att Smålands husarregemente räknar stora anor och har skurit sköna lagrar på nånga bataljfält samt lofordade småländmingens stridslystnad och krigsduglighet (hvarpå särskildt anfördes såscm exemel, att om en småländning under sista stor Sgret i Skåne afsändes såsom ordonnans, så uträttade han sitt ärende, hvaremot andra kavalJerister återvände med oförrättadt ärende, om de ej träffade den person, till hvilken de voro beordrade); hvadan talaren önskade att ståndet måtte uttrycka sin betänklighet vid att låta småländnivgarpe afsitta, men ville för öfrigt bifalla Westgöta regementes förvandling till kavalleri): Dr Carlander önskade likaså, att smålännin-. garne måtte få sitta qvar på sina hästar, samt : att 500 man af Vestgöta regemente finge sitta upp. Samma Äsigt delades af riksarkivarien Nordstr:m och dr Söderberg, äfvensom af dr Säre, endast med den olikhet, att K. M:t skulle ega afgöra från hvilken provins dessa 500 man skulle tagas. för bifall talade: prosten Janson, som tyckte att man kunde unna äfven andra än smålänningar att skära lagrar, helst de begärt lättnad i sin rustningsskyldighet, och säkert skulle bli lika dögliga som infanterister; domprosten Sundberg, hvilken under medgifvande af den stora dvgligheten, icke ansåg derföre gifvet att smålänningen har fallenhet förj rytteriX, helst han lärer illa sköta sina hästar De i tidningarne omtalade pigga hästarne komma från Westergötland, och bli icke pigga i Småland; prosten Sonder hade helst velat slippa ett sådant provinskrig, som diskussionen visade, och fann det nog kuriöst, om presteståndet, med den kännedom om krigsväsen, som det kan ega, skulle förklara den af K. M:t begärda tillökning för liten; dr Lindgren ansåg riktigast, att i sådana trender som talaren ej förstod, ansluta sig till hvad en välvillig regering föreslagit, hvaruti dr Gumelius likaledes efter ett längre anförande instämde; kyrkoherden Otterström märkte väl att vestgöta regemente vore przedestineradt och dömdt? att sitta upp; och talaren ville ej klaga öfver det, ty det vore väl icke så farligt; men hvarför just lotten skulle träffa Westergötland mer än andra provinser, t ex Östergötland eller Skåne, visste talaren icke; om ej derföre att provinsen verkligen är så rik som åtskilliga talare smickrande påpekat, och det kunde väl mecdgifvas, isynneret som den helt säkert är vida mindre skuldsatt än dessa sednare; prosten Polmlund och dr Almqrist talade så vidt teferenten uppfattade, för bifall. Vid anställd votering segrade utskottets förslag med 27 röster mo. 12. Borgaroståndet. Föredrogs och bifölls statsutskottets utlåtande n:r 190. angående minnesstod åt von Linne: 191.