lån hypoteksföreningen i landet kommer att å utrikes ort upptaga. Staten skulle garantera hypotekstöreningens förbindelser till be-; lopp el 37 millioner mark. Till ständerna har blifvit utdelad en rela-: tion till landets st nder om finska statsverl kets ställning på särskilda tider från 1811 till och med 1862, afgifven af finansexpeditionen i kejserliga senaten för Finland. Blend i presteståndet ingifaoa besvärsmemorialer torde förtjena omnämnas en af doktor Europtcus, om inrättandet af en lärostol vid Jandets högskola för de med fin-; nerne beslägtade folkstammarnes språk och: historieforekvivg: vicepssorn von Essen, ani gående omorganiseri.g af landets skolväsende i den syftning, aw i de trakter af landet, der befolkningen är öfvervägande finsk, vid alla undervisningsanstalier finska språket må begegnas säsom undervisningsspråk, dock för vissa ämnen i de högre klaseerna svenska språket, samt i svenska trakter tvärtom, äfvensom att endast finska språket mäktige universitetslärare må framdeles tillsättas, samt att fordringarne på teoretisk och praktisk kävnedom ef fioskan vid dimission från universitetet till statens och kyrkens tjenst må betydligt skärpas; en af prosten H. Heikel, om åtgärder till förberedande af full ständig likformighet uti landets indelning i judicielt, administrativt och ecklesiastikt hänseende. En ennaon af prosten Heikel väckt fråga om ordensoch titelväsendets afskuffande, åtminstone för prester, upptogs icke af talmannen, såsom liggande utom ståndets befogerhet. Frögan huravida det allmänva besvärsutskottet skall bibehälias eller ej, har ru förevarit äfven i presteoch bondestånden Efter en längre diekussion beslöt det förra ståndet, med 16 röster mot 14, att nämnde allmänna utskott skulle bibehållas. Dock beslöts sedermera att samtliga ef etåndet antagna eller genom valprotokellerna inkomna besvär skulte, i efscende å beredning, till ståndets eusklida besvärsutskott remitteras. I bondeständet beslöts låta frågan rörande eilmöcrna besvärsutskoltet bero till anvan tid, och att oberoende desaf för ståndet tillsätta ett enskildt besvöärsutskott, som skulle. bestå at åtta ledemöter, en för hvarje län, hvilka af clektorerna ofördröjligen borde utses. I bondeståndet förekom, vid remissen af propositionen om legostadga för husbönder och tjenstebjon, en diskussion, dervid särdeles upplysta och frisi sigter uttalades. Flera talore påyrkade såden tindring i förslaget: utt husagan, såsom i allnänhet endasi nde derull, frjenstehjonen göra ögontjenere, och vnö särdeles om husbehotsbränningen blelve uppbäfven, helt och hållet koreme att upphöra; ett busbonde borde åläggas, cå tjenstebjon sjusnar, åtminstone sex veckor värda det utan afdrag jå dess lön, och att flyttnivgstiden blefve flyttad fram till den 1 Januari, bvsremot andra talare aveågo viss Hytningstid alldeles icke böra fastställas, utan öfverlemnas till husbonde och fjenstehjon ett, com de funno för sig förmånligast, om tjenstetiden öfverenskomma, med den inskränkning endast, att ingen finge städjas för längre tid n ett år; och förmenedes att den härigenom uppkommande lätthet för huskonde och tjenstebjon att blifva från hvarannan skilde borde utöfva ett godt inflytande på deras inbördes förhållende, i det husbonden derigenom tillhölls att väl bemöta och behandla silt tjenstehjon, om han ville vidare behålla det, och tjenstebjonet å sin sida likaså bands att troget uppfylla sina åligganden, derest det önskade i tjensten qvarstå. Representanter i bundeståndet P. Östring har å sina kommittenters vägnar föreslagit petitioner om periodiska landida med motionsrätt, ministeriel ansvarighet, sjelfbeskattniogerätt och finanskoatroll samt censurens alskaffande. Propositionen angående tillverkning och försäljniog af bränvin i Finland är numera utdelad bland medlemmarne af de fyra stånden. Enligt densamna skulle studgan af den 15 Juni 1500, hvarigenom tillverkningsrätten af bränvin blifvit fästad vid jorden, 4intill dess regering och ständer ville derom annorlunda öfverenskommaX, upphälvas, hvarjemte det för denna rätiighet urlagdi Ybränvinsarrendett komme att upphöra. Den reglering, som föreslås att träda i stället, skulle till en början gälla i fem år. Tillverkning af bränvin skulle under denna tid kunna ske af hvarje välfrejdad finsk undersåte, den der antingen i staden innehar burskap eller på landet eger elier innehari mantal satt jord. Det synes härof, att man icke onsett sig kunna en gäng taga steget fullt ut och förklara bränvinstillverkningen för en fri näring. Någon grund, hvartföre man låtit vilkoren af burskap och innehafvande af jord qvarstå, innehålla motiverna icke. Måhända har man ansett sig vid sådant förhållande lättare kunna viona bifall till husbehofsbränningens upphäfvande. Bränvinstillverkningen skulle, såframt ej högst vigtiga omständigheter föranleda dess inställande, vara tillåten under fyra terminer af året, elier från den 15 Jan. till den 15 Febr., från 15 Febr. till 15 Mars, från 15 Okt. till 15 Nov. och från 15 Nov. till 15 Dec., och finge tillverkaren under en eller flera af dessa terminer handteringen utöfva, men ingen anmäla sig till bränvinstillverkning för kortare tid än en termin. Den högsta tillverkning på ett dygn, för hvilken anmälan fisge eke, föreslås till 1000 kannor och den minsta till 500, det tillverkade bränvinet beräknadt till 6 graders styrka. Skatten för bränvinstillverkning föreslås att utgå med 1 mark 50 penni (något öiver en rdr rmt svenskt) för hvarje tillverkad kanna af G graders styrka och erläggas i länets ränteri förskottsvis för hvarje half tillverkningstermin. Vid hvarje bränneri skulle, då bränvin ER tillverkas och distilleras, vara anställd en edsvuren kontrollör. Denne kontrollör skul!e af länsstyrelsen entagas särskildt för hvarje termin, hvarunder bränvinstillverkning är tillåten, samt i arvode af staten erhåll minst 16 och högst 24 mark om dagen äfvensom af bränvinstillverkaren fri kost