HBO PEO ÖR Ib torde de förändrade proportionerna mellan r majoriteter och minoriteter inom klasserna j, få tillskrifvas den omständigheten, att i samma mån man finner att representationsrätt kommer att utötvas af flera för landet och dess intressen i sjelfva verket alldeles främmande personer, i samma mån börja allt flera af de adelsmän, som redan sitta på riddarhuset, att inse vådan af den situation, som derigenom uppkommer. Det kan följaktligen numera tagas för temligen afejordt att om nägot försök skulle göras atti större skala förstärka personalen på riddarhuset med elementer af här ifrågavarande beskaf fenhet, så skulle det mötas af ett kompakt I motstånd åtminstone inom ett par af de tre klasser, i hvilka adeln är delad. Vidare har i presteståndet förekommit ett försleg af professor Schauman, egnadt attl, ådraga sig den största uppmärksamhet. Det afser en pelition till kejsaren att ett stadgande om periodiskt återkommande landtdagar : må ingå bland de förklaringar och tillägg till grundlagen, hvilka kejsaren lofvat att fram-i, lägga för näst sammanträdande ständer: Härvarande tidningar återgitva ordalydelsen af hr Schuumans förslag, och jag anser alltså öfverflödigt att i sin helhet middela det1; samma. Det hedrar Finlands prestestånd, alt detta förslag understöddes af en stor! majoritet af ståndets medlemmar. Denna omständighet, likasom en eller annan tilltörene, antyder att presteståndet härstädes tyckes komma att intaga en helt annan ställnoing till reformerna och framåtskridandet än man haft anledning befara dels med anledning ef åtskilliga presterliga utskottsledamöters hållning, dels på grund uf den rollf, man har sig bekant att vårt svenska preste-, stånd länge spelat. Ståndet har likväl i erkebiskop Bergenheim en talman, uli hvil-i, ken jag tyckt mig igenkänna en prelat af f renaste vatten. Jag var tillstädes i ett af de första plena, då tillträde var medgifvet för åhörare, och hade dervid tillfälle att höra huru hans högvördighet sökte lirka det ; derhän att ståndet icke skulle en gång för( alla medgifva rättighet åt hvem som helst att utfä och till trycket befordra ståndets justera-; de protokoller, utan att ståndet skulle härom ji besluta for hvarje särskildt fall, omedelbart ; efter det protokollet blifvit justeradt. Mani, borde visserligen, menade b. h., fatta så ); dana beslut, att man kunde försvara dem, både inför Gud och menniskor, men man!; hade dock att.tillse det man ej beviljadelg vidsträcktare rättigheter än att man kundel;t förutse omfattningen af desamma. Falll; kunde ju inträffa, då ett offentliggörande afl4 protokollet icke vore önskvä dt. Någonle damot af ständet — jag minnes ej nu hvil , ken — uppträdde emot denna talmannensl, åsigt, anseende han ståndet redan i föregående plenum ha fattat ett generelt beslut 1 ämnet. Då en stor mängd af ståndets ledamöter reste sig och instämde i detta yttrande, fano sig hr Bergenheim föranlåten foga sig efter omständigheterna, och resul I, tatet blef att saken skulle anses vara enl gåog för alla afgjord. d En annan angelägenhet af största vigt har , blifvit bragt å bane hos adeln af hr Silf-y versvan, en af riddarhusets mest frimodiga-, och sjelfständ:ga representanter. Hans framf, ställning gäller ingenting mindre än ständer-) yn nas rätt att deltaga itull lagstiftningen. Det) a torde vara temligen allmänt bekant i Sverge, ( att ett af de medel, som användts för attig hos den mindre tänkande delen af det finska l y folket utbreda en föreställning om den lyckie salighet landet åtvjuter under ryskt öfvervälde, varit den städse upprepade erinrin-g gen derom, att folket icke behöft till staten, erlägga någon direkt bevillning. Att allle sådan kunnat umbäras har åter härrört deraf 4; att regeringen helt och hållet efter sitt godt-ia finnande handskats med tulltaxan. Då manl;, vet huru i alla länder de direkta skatterna jj; af gemene man betraktas såsom en mycket sg stor börda, medan knappast en tanke egnas!q åt den skatt som stundligen erlägges förl!p hvarje sockerbit, för hvarje kaffeböna, för fc hvarje pris snus och för hvarje annan ut-j; ifrån importerad förnödenhet som konsumeras, så inses det lätt, att det här följda systemet var ganska väl uttänkt för att gagna p högre syften; men enhvar inser äfven, attle; för en nationalrepresentation är skatte-lo bevillningsrätten endast en chimere, så länge lj; ät representationen endast förbehålles att)o, besluta om de jemförelsevis obetydliga di-let rekta skatterna, medan regeringen, folk-lk, ombuden oåtsporda, uttager af folket milliofa ner i form af tullafgifter. Den för stän-lk, derna nu framlagda bevillningspropositionen I sj afser emellertid att lemna oförändradt detluyf förhållande, som härutinnan blifvit praxis, lst och hvilket, då landtdagen nu torde komma lp; att besluta en direkt bevillning, medför tilllgi och med för hela det representativa systemet lh i Fioland det ganska betänkliga, att folket) m kommer att med tanken på landidagen hufvudsakligen förbinda tanken på en ny, hittills okänd skattebörda. Och under allt detta skulle regeringen fortfarande beskattalm folket genom tulltaxan, utan att representationen dervid hade ett enda ord med ilaget. Det är med afseende härå som hr Silfversvan velat åstadkomma en förändring. 9Saken är, med afseende å här bestående förpå hällanden, af den stora betydelse, att jag)n: ansett mig böra förskafta mig en afskrift ar hr Silfversvans i ämnet afgifna memoriai, som hade följande lydelse: m Om den i förhållande till ärendernas mängd j or och omfattning korta tid oss ännu återstår af landtdagen i första rummet påkallar att utskotten så fort som möjligt skrida till verksamhet, är det å andra sidan lika nödvändigt att denna fö verksamhet sedermera kan obehindradt fortgå. och att hvarje inom utskott förekommande ärende må bliva så fullständigt som möjligt beredt, på det ingen utredning må saknas då ärendet Då nytt förelägges ständerna. Ett sådant hinder är dock redan på förhand da lätt att förutse, och anser jag derföre det vara ller ständernas pligt att i tid söka detsamma förebygga . . H. M:t, vår nådiga storfurste, har vid landtdagens öppnande gifvit ständerna sitt nådigaj löfte att, på sätt grundiagen stadgar, till ständernas granskning låta öfverlemna statsverketsha räkenskaper. H. M:t bar derjemte, uti redan ilreq ståndet uppläst nådig proposition, för ständerna la låtit framställa behofvet af en större bevillning! yt för vissa ändamål, samt till ständerna låtit öfverå lemna nådig proposition om revision af författ P ningarne angående c arta sigillata-afgiften; men at 3 statovorkato tälanalanar inge nvnmora aå8ocnm IAN n JM CJ