svårigheten att bestämma, i huru vidsträckt mån några svarta rader, ritade på ett stycke pergament, kunna för framtiden vara bindande för konungar, furstar eller andra personer. Men det synes mig, som vi skulle kunna gå litet mera öppet til väga med hvarandra. Hvad är er mening? Ni synes ej vera missnöjd med att få anse öfverenskommelsen med markisen såsom mindre pålitlig; och fastän jag visserligen icke är van att döma omildt i sådana fall, är det mig likväl omöjligt att undertrycka en viss misstanka, det eder fråga endast är förelöpare till någon mera direkt framställning i ämnet. 4838 är detX, svarade abben. Då ni be gärde att få se honom allena, insåg jag genest, att, oaktadt en allvarsam politisk strid icke borde hafva något afskräckande för herr af Villequier, ni hellre valde att urderhandla med ett ungt och oerfaret brus hufvud, än med en äldre och mera verldserfaren man. Han begärde råd och upplysninpgar af mig, som, enligt min vana, gaf em öppet och ärligt, oaktadt sådant stridde emot mina egna planer och önskningar, Jag ser på edra läppar sväfva en fråga, som, i hvilka ord den än må uttryckas och hved Proteusgestalt den än må antaga, dock alltid skall komma att innefatta: hvilka äro abbens af Boisguerin planer och önskninar? Nå väl, jag vill öppet säga er dem. et mål, jag söker, är min hemlighet; med len att vinna det skall jag deremot icke dölja. Min afsigt är således att tjena konungen och hennes majestät enkedrottningen i vida högre grad än ni ens kan föreställa er. Hvad jag hittills kunnat uträtta är ett lappri; men om jag lyckas att ifrån ligans sak skilja och till konungen föra icke blott markisen af Montsoreau, utan äfven hans broder Carl, så anser jag mig hafva gjort mycket, ty jag kan nu underrätta er, herr af Villequier, att den unge grefven af Lofock utom sina stora :wnödernegods, helt nyigen fåttärfva grefvens af Morly vidsträckta besittningar, tillika med de omätliga skatter,