Utgöra direktloner passande styrelser för landtbruksinstituter? Till Redaktionen af Aftonbladet! Vi hafva skäl att göra oss denna fråga då, enligt underrättelser från Upsala, föreståndaren för Ultuna laidtbruksinstilut redan under innevarande höst kommer att lemna sin befattning, af det skäl att direktionen för institutet icke velat medgifva att föreståndaren utnämnes af K. M:t och erhåller rösträtt uti direktionen. Den erfarenbet synes redan vara allmän, att läroverk icke lämpligen styras at direktioner, hvars ledamöter stå utom läroverket sjelft. Motiverna för inrättandet of ett dylikt styrelsesätt ha förnämligast legat uti det förmenta behofvet af en kontrollerande myndighet samt deruti att man icke trott sig kunna lemna föreståndaren utan uppsigt. Dessa skäl äro dock ingalunda giltiga. Kontrollen granskas till siffrorna af annan vederbörande myndighet, och till förvaltningen af den allmänna opinionen och pressen. Hvad åter uppsigten öfver föreståndaren angär, så är den obehöflig på samma gång denne försättes uti en sjelfständig ställning, i stället för att, såsom ett!jenstebjon, antagas på viss tid, då han ock ensam får bära ansvaret. För närvarande kan man med skäl säga, att ingen ansvarar för örvaltningen af ifrågavarande instituter. Förestån daren kan icke ansvara för direktionens beslut, och denna kan nära nog besluta hvad som helst utan att derför blifva fälld till ansvar. I ke destomindre får vanligen fö reståndaren bära smäleken för hvad som misslyckas, men direktionen äran för hvad som någor gång lyckas. Denna föreståndarens beroende ställning verkar bögst menligt i flera afseenden. Med den sjelfständighetskänslag som är svensken medfödd och mest utvecklad hos de dugligaste, kommer mårgen utt rygga tillbaka från sökandet af en befattning, der han icke har en sjelfständig verksamhet och från hvil-ken han när som helst kan blifva skild, äfven om han för platsen vore än cå lämplig. Under utöfvandet af sin befattning kom-: mer dessutom föreståndarens underordnade ställning att nedtrycka honom uti alla underhatvandes ögon, och det är påtagligt att han af dem icke har att vänta samma hörsamhet och att han icke kan tillvägabriuga samma disciplin, som om han utan apell kunde gifva sina befallniogar, naturligtvis inom området af sin befogenhet. Af dessa och flera skäl anse vi det i: förda styrelsesättet för landtbruksinstituterna hafva visat sig vara ändamålsvidiigt och skacligt. Den verkliga styreleen bör uppdragas åt föreståndaren, som med de ötriga lärarne och tjenstemännen må rådgöra om institutets angelägerheter och ensvera för alla de åtgärder som vidtagas. Han bör utnämnas kf K. M:t och öfvertaga den nuvarande direktionens åligganden samt stå I samma för hållande till vederbörande departement, som i direktionen för det närvarande. BLANDADE ÄMNEN — Enftseglingar. Uti en artikel i Constituionnel har Babinet fäst uppmärksamheten vid de ex perimenter, som nu anställas i Frankrike för utt vinna det praktiska resultatet att föra ett uftskepp framåt i hvilken riktning som helst. ) Det finnes en allmänt bekant leksak, som består en fyrbladig vinge, hvilken med tillhjelp af ett snöre sättes i en snabbt krizgsnurrande rörelse, hvarigenom den stiger uppat mot taket i rummet, der snurrar omkjing nägon tid och selan faller ned till golfvet igen. En liknande naskin har blifvit konstruerad af hrr Ponton: IAmåcourt och de la Landelie, dock sålunda, utt de inuti vingen anbragt en fjeder, som kan! ippdragas och någon stund hålla vingen isnur-: ande rörelse, sålunda i verksamhet till lufteglats. Men fjedern slappas likväl naturligtvis ter en temligen kort tids förlopp. omvridninarne bli långsammare och upphöra slutligen ldeles, så att apparaten hvarken kan sväfva