VEN IV IUOGdUES all UC IlUlSta UTU tydas derhän att Jagen skulle g en annorlunda förordnar. För bifall yttrade sig ir Rabenius, frih C. G. Leijonhufrud och hr von Ehrenheim. Det vore icke orimligare att en skeppsjer hemort för sitt fartyg än för sin egen person. Genom votering, som begärdes af frih. Armfelt, bifölls punkten med 21 ja mot 16 nej. I 6 ändrades på ett ställe ordet meningarne till rösterna och skulle inbjudning till med:I stånden utfärdas om antagande af denna ändring. Vid 12, som föreslår att redarne, i förhål. lande till sin andel i fartyget, ansvara för de förbindelser, hvilka rederiet eller annan, efter dess uppdrag, ingår, begärde grefve Sparre återremiss, för att få S mera ötverensstämmande med aktielagens anda. Bifall yrkades af hr Rabenius och frih. C. G. Leijonhufvud. 8 återrcmitterades med 21 In mot 14 ja. I 8 13 bestämmes att, om ett fartyg har flera delegare, skola de utse en hufvuilredare; och gälle vid valet till den befattning deras röster som tillsammans största andelen i fartyget ega; hafva två eller flera fatt lika röster för lika andelar hvarI dera, skilje lotten dem emellan. Grefve Sparre Janmärkte att i andra länder icke finnes något sådant obligatoriskt tvång, som vore orimligt i synnerhet vid små fartyg. Yrkade återremiss, hvari hr Oliveerona instämde. För bifal! talade hrr af Ström och Rabenius, frih. C. G. Leijonhufrud och hr v Ehrenheim, hvilken sednare likväl ville att i texten det första ordet lika skulle uteslutas. Stadgandet gäller redan för utrikes gående större fartyg, och bondeståndets ledamöter i u!skottet hade enhälligt biträdt förslaget, utan fruktan att denna förbindelse skulle vara olämplig för småbätar. 8 bifölls med nyssnämnda ändring. S 14, som i ett moment medger att hufvudredaren tilloch afsätter befälhafvaren, klandrades af hr Olivecrona, som ansåg denna makt vara alltför oinskränkt och att de öfriga redarne borde också hafva något att säga, men bifölls på yrkande af hr Rabenius och frih. C. G Leijonhufvud, hvilk2 anmärlte att 16 lemnar rederiet i särskilda fall dyhk rätt och att stundom så stor skyndsamhet är nödig, att rederiet ej hinner sammankalla: I 8 2 föreslås: Anser någon delegare sig lidande af det t, hvarpå rederiet förvaltas, ege domstol att, i den händelse klagan finn dad och det visar sig att bolaget ej sättas till samtliga delegarnes nytta, samt att enskilda andelar i fartyg ej heller kunna utan betydlig förlust afyttras, förordna att fartyget skall å auktion försäljast. Grefve Sparre ansåg denna stadga vara af vådligaste beskaffenhet; en minoritet skulle kunna omintetgöra hela förslaget. Begärde återremiss. Hr v. Ehrenheim och frih. Leijonhufvud talade för bifall. Stadgandet vore hemtadt ur norska lagen, finnes i k. propositionen och bade af högsta domstolen blifvit lemnadt utan anmärkning. Någon risk för majoriteten kunde ej uppstå, då förhållandet skulle undergå rättens pröfning. bifölls. I 30 ändrades på hemställan af grefve Sparre och frih. Leijonhufvud uttrycket sönoch helge dagari i enlighet med k. propositionen till thelgdagar. s 33, som föreskrifver dagboks förande på fartyg som äro destinerade till andra orter utom riket än Finland, danska hamnar i Östersjön samt danska och norska hamnar på denna sidan om Skagens fyr och Lindesnes, återremiiterdåes, i syftning af grefve O. Cronstedts reservation, att äfven tyska hamnar i S skulle insättas så som i den k. propositionen. Denna menin: på yrkades af ht af Ström, h. exe. frih. De Geer och frih. Leijonhufvud. Te I 38 uteslöts sista mom., så lydande: sålunda afgifven sjöförklaring utgör icke hinder för motbevisnings åstadkommande, hvilket af grefve Sparre och hr Olivecrona ansågs öfverflödigt. : 42, innehållande föreskrifter angående befälhafvares rättighet att å främmande ort för fartygets behof anskaffa penningar m. m., bifölls, på yrkande af hr Rabenius. Aterremiss äskades af grefve Sparre och hr Olivecrona. Beslutet fattades med 11 ja mot 9 nej. De öfriga 8S biföllos utan någon mera anmärkningsvärd diskussion, och åtskildes ståndet straxt efter kl. 11. Om Ar me mod AR FR rem SK Te EE dn et br Sr OC — 0 — At 00 mV vt Br D a PN Presteständet. Sedan åtskilliga betänkanden och memorialer blifvit bordlagda, fortsattes och afslutades den i förmiddagens plenum började föredragningen af särskilda utskottets betänkande n:r 2, med förslag till ny sjölag. Dervid föreslog doktor Lindgren, att paragraferna ej skulle behöfva uppläsas, såvida ej någon af ståndets ledamöter särskildt yrkade sådant; och sedan ståndet härtill gifvit sitt bifall, godkändes alla de återstående paragraferna, med undantas blott af den 302:dra, som afslogs och i hvars ställe antogs friherre Leijonhufvuds reservation, i följd hvaraf denna skulle erhålla enahanda lydelse, som i K. M:ts proposition. Derefter föredrogs ekonomintskottets memorial n:r 27, i anledning af dess skiljaktiga beslut om betänkandet n:r 118, angående undervisningen i elementarläroverkenr, dels återremisser af vissa delar af samma betänkande. Utskottet hemställer på sid. 4 att i den skrifvelse, fom enligt förut fattade beslut kommer att till K. M. i ämnet aflåtas, måtte anhållas att den förändring af läsordningen och den inskränkning af deri anvisade pensa må vidtagas, som, till förekommande af öfveransträngning hos lärjungarne synes af behofvet påkallas. Härom uppstod en stunds diskussion, der utskottets förslag förordades af professor Ribbing, som dock önskade uti skrifvelsen särskildt få framhållet, dels att en förändring i tiden tör de olika ämnenas inträdande i undervisningen, dels att en rationellare fördelning af lärotimmarne jemte hemlexornas inskränkning bör vidtagas. I samma syftning yttrade sig prosten Westerlund och doktor Säve. Deremot yrkade domprosten Sundberg, doktorerna Rundgren och Landgren afslag å utskottets framställning, hvilket ock på framställd proposition blef ståndets beslut. Öfriga punkter i samma betänkande godkändes, hvarefter ståndet åtskildes kl. 8 e. m, Bergareståndet fortsatte behandlingen af förslaget till ny sjölag från och med 8 2, hvars första mora. bifölls. Den definition på biloch bolfärdighet hos ett fartyg, som utskottet i mom. 2 uppställt, lef föremål för en skarp och grundlig kritik af hr Witt, och var resultatet af talarens yttrande att samma definition, såvida den godkändes, skulle i rikt mått gifva anledning till wist och rättegångar. Talaren yrkade fördenskull att nämnde definition måtte helt och hållet uteslutas. Återremiss i denna syftning påyikades af hr Henschen. Samma moment blef äfven föremål för anmärkningar af hir Björck, Isberg, Staaff, Carlen, Eneqvist, Ekelund m. fl Dessa talare ansågo K. M:ts förslag i vissa delar vara bättre än utskottets. Hrr Nuren, Ödmansson och Lundberg önskade borttagandet af orden trä och jern. För bifall yttrade sig hr Ekholm. Mom. återremitterades, likasom det följande momentet. s 3 bifölls. Par: grafen handlar om att afhandling om till fartygs byggnad lemnadt förskott må hos magistraten i närmaste stad intecknas. Hrr Henschen och Sandegren ville utbyta ordet Smagistrav mot Srådhusrättt. Bifall förordades af hrr Björck, Ödmansson, Carln och Wallenberg. 4 mom. 1 bifölls. Mom. 2. angående bestämmelsen af fartygets hemort, återremitterades å yrkande af hrr Sandegren, Lemcehen, Carlen, sbirg, Björck och Staaff. 8 5 återremitterades på yrkande af hrr Staaff, Eneqvist, Björck, Isberg, Wallenberg och Lundberg, i syftning att få intagna bestämmelser till större skydd fö eganderätten vid köp af fartyg. AR BB FR