konsuln. RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adeln. Ett från bondeståndet ankommet protokollsutdrag, med inbjudning att biträda dess beslut angående nedsättande af den för icke-sedelutgif: vande banker erforderliga grundfond till 500,0C0 rår, lades, på yrkande af grefve E, Sparre, med afslag till handlingarne. Derefter föredrogs sammansatta banko: och lagutskottes betänkande n:o 3, med förslag till förändrad lagstiftning om räntan. 1:sta punkten, som föreslår fri ränta vid försträckning som, mot förskrifning utan säkerhet af inteckning i fast egendom eller pant af i sådan egendom intecknadt skuldebref, lemnas på viss tid, ej öfverstigande sex månader, föranledde en längre diskussion, för hvilken i morgon skall utförliare redogöras. För afslag talade friherre C. S. Slormelin, för bifall friher.e Gripenstedt, grefvarne E. Sparre och C. G. Mörner. För tidens nedsättande till 3 månader i enlighet med riksarkivarien Nordströms reservstion yttrade sig grefve Liljencorants (som dock förklarade sig helst skulle önska rent afslag), hrr Mannerskants och Alkerman. Under diskussionens lopp ankommo 2 inbjudningar, en från borgareståndet att bifalla punkten, med en obetydlig idring i kommateringen, och en från bondeståndet. tillstyrkande afslag. Genom votering, som utföll med 47 ja mot 18 nej, bifölls punkten, med den förändring i kommateringen som borgareståndet föreslagit. Minoriteten röstade för riksarkivarien Nordströms reservation. 2:dra punkten, tillstyrkande att K. M:t måtte bestämma tidpunkten när denna lag skall träda i verkställighet, bifölls. Utan öfverläggning biföllos bankoutskottets utlåtande n:o 52, tillstyrkande eftergift af öfverräntor å åtskilliga af kamreraren Dahlgren inlemnade lån och memorial n o 53, med förslag till voteringsproposition i anledning af framställningen i 28 punkten 2 momentet af betänkandet n:o 35. När slutligen föredrogs expeditionsutskottets utlåtande n:o 12, som, med anledning af Jöns Rundbäcks motion om tryckning af åtskilliga hos förstärkta statsutskottet förda protokoller, hemställer till ständernas afgörande huruvida detta bör ske eller icke, uppträdde grefve Snoilsky och, med uttalande af sin förmodan att innehållet af dessa protokoller vore förut tillräckligt kändt, ansåg tryckningen öfverflödig, hvilken åsigt af ståndet biträddes. Plenum afslöts kl. ,, till 10. Borfareståndet. Utan diskussion biföllos följande betänkander: Ekonomiutskottets n:r 12, i anledning af återremisser och skiljaktiga beslut i fråga om betänkandet n:r 118, (läroverksfrågan) ; bankoutskottets n:r 52, i anledning af gjord ansökning om. eftergift af öfverräntor etc. ; n:r 53, med före slag till en voteringsproposition. Vid föredragningen af ekonomiutskottets betänkande n:r 128, afstyrkande hr Rydins motion om förening af landsbygd och städer till samhälligheter, med lika rättigheter och skyldigheter, yttrade her Rydin, Björck och Henschen, att mötionen, såsom innesintande en framtidstanke, dock förtjent ett mindre snöpligt afvisande. En närmare pröfning af densamma skulle otvifvelaktigt visa, att der funnes mycket som vore värdt att tänka på. Till handlingarne lades bevillningsutskottets memorial n:r 23, med anmälan om verkställd omröstning rörande tullen å bränvin och sprit. samt konstitutionsutskottets memorial n:r 12, med anledning af en talmannens i bondeståndet propositionsvägran. Derefter föredrogs en inbjudning från bondeståndet, att instämma i dess beslut, rörande 33:e punkten af statsutskottets betänkande n:r 141, varigenom detta stånd beslutit att, wan något så beskaffadt vilkor, som borgareståndet bestämt, till Lule-elfs kanalisering anslå den begärda summan. Hr Stråle förordade på det varmaste denna inbjudning. Påminte ståndet derom att ingen egentlig diskussion föregick i ståndet rörande sjefva detta vilkor, emedan detsamma först i sista stunden framställdes. Det behöfde således icke vara någon inkonsegyens, om man frånginge detta beslut, som, om det biafve rikets ständers, skulle ha den menliga inverkan, att det gjorde Gellivara bolag allt för mycket beroende af de utlänningar med hvilka bolaget ingått underhandlingar, samt af deras kapitaler. Oivifvelaktigt vore i alla fall, att bolagets fördel bjöde detsamma att när kanalen blirfärdig, anlägga en så beskaffad jernväg som borgareståndet gjort till villkor för kanalanslaget. I dessa åsigler instämde äfven hrr Cygnus, och Lallerstedt, som framhöllo olän utaf det af borgareståndet beslutade samt försvarade det berättiga i inbjudningar, som äro ganska lämpliga uti en represeptation med så tunga former fom den svenska. Emot inbjudningen talade åter hrr Witt, Ekman, Rydin, Ekholm, Hierta och Socmmelius, Det vore ingen bisak, ingen obetydlig redaktionsförändriag, till hvars antagande ståndet var inbjudet, utan det rörde borttagande af hvad ståndet gjort såsom ett hufvudsakligt vilkor för sitt bifall i öfrigt. Och att genom inbjudningar i hufvudsak ändra sina föregående beslut vore ej allenast oförenligt med ståndets värdighet utan t. 0. m. föga grundlagsenligt. Ingen kunde säga att ej denna sak i detta stånd blifvit pröfvad ; beslutet föregicks af en 2 timmars läng diskussion. Endast när ifrån utskott inbjudningar komma, kan skäl finnas att ingå i.pröfning af dem, samt möjligen antaga dem. Atskilliga af dessa talare yttrade sig också om vigten och lämpligheten af just det vilkor som borgareståndet uppställt. r Rinman, som i sjelfva saken förklarade sig vara at samma åsigt som hr Stråle, m. fl., trodde dock att det var rättast att vänta tills: man finge saken tillbaka från utskottet. Voteringen utföll med 18 ja mot 31 nej, hvarigenom således inbjudningen var afslagen. Derefter förekom expeditionsutskottets utlätande n:r 12,.i anledning af väckta motioner om tryckning af åtskilliga hos förstärkta statsutskottet förda protokoller. Utskottet hemställer endast, efter att hafva redoviort för kostnaderna, till rikets ständers af