Sverges statskunskap v korl sammandrag af Carl Gustaf Malmström. (Upsala 1863). Geographie und Statistik der Königreiche Dänemark, Schweden und Norwegen von Dr C. F. Frisch. (Leipzig 1862). Vi sammanställa dessa båda kompendier i svensk statskunskap, emedan de förnämligast äro affattade för den tyska allmänheten. Professor Malmströms i dessa dagar utgifna bok utgör egentligen en uppsats ämnad att inrymmas uli Bluntschlis och Braters Deutsches Staatswörterbuch, under rubriken Schsveden und Norwegen. Att denna uppsats tillika blifvit utgifven på svenska hålla vi författaren räkning för; ty vi sakna ett dylikt kortfattadt och redigt kompendium i Bverges statskunskap, uti hvilket man finner de allravisentligaste statistiska uppgifterna (med förbigående at sådant som hörer till de geografiska läroböckerna) redogörelse för förvaltniogen, för styrelseverkens organisation och verksamhetsområden, för kommunalstyrelsen och slutligen grunddragen af den svenska statsförfattningen. Framställningen är så enkel och lättfattlig och inskränker sig så till det hufvudsakligaste att vi anse detta kompendium ianehålla det mått af vetande i fråga om fosterlandets statsväsen, som man rimligen kan fordra borde bibringas ialla läroverk, som afse att meddela en allmän medborgerlig bildning, ja vi anse till och med icke detta mått öfverstiga hvad som härut innan kunde och borde bibringas äfven i högre flickskolor, och hvilket utan tvifvel älven för bildade svenska qvinnor skulle vara af ofantligt mera gagn änjen hop papegojtuässigt inlärda fraser ur tre främmande språk, hvilka flertalet aldrig under hela sin jefnad blir i tillfälle att göra något bruk af. D:r Frischs ölversigt af de tre skandinaviska rikenag geografi och statistik (157 sid. 8:0) är skrifven för sjunde upplagan at Steine och Hörschelmanns Handbuch der Geographie und Statistik. Då man vet, buru ofta våra förhållanden i utländska ar. beten behandlas på det mest okunniga och vanställande sätt, kan man icke annat än att vara särdeles belåten dermed att prof. Wappäus i Göttingen, som förestår utgif vaudet af nämnde upplaga, vändt sig i och för Skandinavien till en så kunnig och samvetsgrann man som konrektor Frisch i Stockholm. Vid genomögnande af boken finner man lätt, att författaren haft tillgång till och sorgfälligt rådfrågat de bästa och nyaste tillgängliga källorna för vår statistik. Fullkomligt opartiskt har författaren framställt förhållandena, älven för Danmark, med ett enda litet undantag (sid. 30800 der han, sågom tysk, oriktigt angilver språkproportionen i Slesvig och törebrår dagekarne för en olidlig netionalfåfänga, eom skulle grifga att söka undertrycka de främmande nationaliteter, med hvilka de komma i berö ring (!) och då han gör friserna vid vestku sten till tyskar, då de likväl äro långt mera besläglade med holländarne. Korrekturet är särdeles väl skött, förmodligen af författaren sjelf, ty man påträtar ytterst få tryckfel, icke eng yrängda eller vanställda namn, hvilket eljest är så vanligt, dä svenska ord skola behandlas afutländska sättare och korrekturläsare. Trädgärdsodling veh Naturförsköningskonst. Studier af Olof Eneroth. Tredje samlingen. Bland de uppsatser, som förekomma i denna samling är den första tDegeberg och Edvard Nonnent redan bekant för Aftonbladets läsare. I de båda följande Utanför stugan och Om den svenska gvinnan i förhållande till hemmets yttre värd och försköning skildrar författaren dels den brist på harmoni, som möter betraktaren i anordningen af våra landtgårdars former och färger, dervid anmärkande huru stilen i de nyhyggga banvaktarstugorna och deras om gifning är egnad alt väcka en bättre smak i detta afseende; dels ock hugu genom den qvinliga uppfostringens bringande från kammarlifvet till en närmare gemenskap med den yttre naturen, såsom i England, den kraftigaste impuls vore gifven till hemmets trefnad och försköning. Den fjerde uppsatsen utgöres af en till landtbruksakademien afgifven redogörelse för en af förfatfrn 3 allmän bekostnad sommaren 1862 företagen pomologisk resa genom vissa döJar ef Bverge. I sammanhang härmed upp