sorgset, för att kunna finna nöje i de glada ljuden. Der har du emellerud något för ditt besvär. Gå in och sjung för de andra derinne.4 Med dessa ord gaf han gossen ettsilfver mynt och vände sig bort; men gossen sprang efter honom och sökte med ett vänligt och inställsamt leende öfvertala honom att höra på hans visa. 4Låt mig sjuvga för er, nådig hevre! Ni tror icke hvad musiken har för en helaode kraft för eft såradt hjerta. Den lättar de tyngsta bördor; och jag har just en visa för er, der orden äro glada och sorgliga på en gång och som gerna kan höras åfven af den bedröfvade.t SNå ja, min kära gosse, sade grefven, Seftersom du nödvändigt vill sjunga för mig, så må göra; men du får icke vänta att jag skall bli en mycket uppmärksam åhörare, ty jag har så mycket annat att tänka på i denua stund. Gossen lade ifrån sig sin flöjt på ev bärk vid dörren; derpå sammaenknäppte han siva händer och sträckte dem med ena behagfull rörelse emot grefven, blickade upp tll himlen och sjöng: Hej, ohej! Jag sörjer ej! Alla bekymmer jag gerna vill glömma, Endast om sällhet och njutningar drömma ; Herrligt solen glimmar Ännu några timmar — Ack, min vän, förena dig I min sång och sjung med mig: Hej, ohej! Jag sörjer ej! Hej, ohej! Jag sörjer ej! Ar du af ödet törföljd eller sviken, Ar från din vädjoban framgången viken; Om dig stormen sluter I sin famn, och tjuter — Kom, min vän, förena dig I min sång och sjung med mig: Hej, ohej! Jag sörjer ej! Hej, ohej! Jag sörjer ej! Afven om ögon, som ömt mot dig logo, Foro med falskhet och endast bedrogo; Och de ömma blickar