Vi ha i dag haft gädjen mottaga direkta underrättelser från den vår landsman, som under psevdonymen Malborg (hvilket at polska tidningar blifvit förvrängdt till Malborug), säsom major och närmaste man un: der öfverste Tete:y (psevdonym) deltog i den expedition, som den 15 Augusti gick öfver galiziska gränsen, efter att först vid byn Igolomia, der Weichseln träder ur Krakauområdet, ha haft en fäktning med de österrikiska trupper, som bevakade gränsen. Vi kunna snart motse en utförligare skildring af denna expedition och inskränka 0s3 nu att meddela, att vår landsman hvarken skju tit sig sjelf eller stupat för de ryska kulorna utan lefver och är helbrezda, samt att nämna några få ord om de äfventyr han genomgått. Öfverste Teterys kolonn blet, efter att ha marscherat 2 mil in uti Polen, kl. 2 e. m. vid byn Wasow under mycket ofördelaktiga förhållanden angripen af en betydlig rysk öfvermakt och efter tvenne timmars het drabbning tillbakakastad mot det österrikiska området. Hufvudstyrkan af de ry ska truppern: utgjordes af finländska gardesjägarebataljonen (hvilket endast är en förvillande benämniag å eu rentrysk trupp; den verkliga finska gardesbataljonen ligger å Parola malm i Finland) och de voro försedda med artilleri samt dragonoch kosgackafdelningar. Teterys kolonn hade icke en enda man kavalleri, som skulle kunnat rekognoscera terrängen, och blef derföre belt oförmodadt anfallen. En stor del af Teterys manskap utgjordes af oöfvade ynglingar, som icke kunde hålla stånd, utan vid de första salivorua togo till flykten. Med de återstående försöktes ett härdnackadt motstånd. Major Malborg mäste tvenne gånger stiga af hästen, taga geväret i handen, för att genom uppmuntran och föredöme söka törmä de ovana krigarne att hålla stånd. Under den hetaste drabbningen stupade hans häst under honom, hvarvid han sjelf gjorde en högst vådlig kullerbytta, dock utan att skada sig. Endast med yttersta möda lyckades det honom att med en liten trupp slå sig igenom till det österrikiska området. Han försökte här till ena början att undvika den österrikiska bevakningskedjan, men då denna öfverallt befanns väl slaten och kossackerna, eom ogeneradt öfverskredo gränsen, alltjemntvoro tätt i bälarne, måste han slutligen gifva sig och sina ledsagare åt en österrikisk kapten. De fördes då till en by, inpackades sedermera i bondvagnar och fördes till Krakau, en färd som var ytterligt pinsam, då de lågo alldeles som varor tält sammanpackade på de dåliga vagnarse. Anlända till Krakau blefvo de jemte andra insurgenter, till. ett antal af 160 inspärrade i ett ridhus, der mean hade kastat litet halm omkring vägarne. Här tillbringade major Malborg tre ygn (den 16-18). Åtskiltiga försök att låta honom undkomma gjordes af polska fruntimmer i Krakau, men de misslyckades genom polisens vaksamhet. Sedermera fördes han till polisens fängelse, der han jemte I rr RN