Yr 0 EB EJE Vid punkten 147, som afstyrker hr von Scheeles motion om årligt anslag af 3000 rår till 3 normalsimskolor samt 300 rdr till hvardera af si lärarne Gjöreke och Larsson, yrkade till en början hr Fahnehjelm afslag på den sednare delen, men afstod, sedan grefve Cronstedt upplyst att statsutskottets utgiftsafdelning behandlat anslaget till de begge simlärarne såsom en pensionsfråga, hvilken skulle förekomma under 9:de hufvudtiteln. Frih. af Ugglas hade äfven talat för afslag. Simkonstens spridande tillhör den enskilda företagsamheten. Denna konst är icke ny i vårt land, icke heller äro hrr Gjörcke och Larsson de förste, som egnat sin tid åt dess utbredande. Den förstnämnde tyckes också böra gjort goda affärer. Punkten bifölls. )friga här ej uppräknade punkter biföllos utan särskildt yttrande. Borgareständets inbjudning att biträda dess beslut angående lagen om äktenskapsskilnad lades, på yrkande af grefve E. Sparre, till handlingarna enär frågan genom 2 stånds beslut förfallit. Likaså lades till handlingarne statsutskottets memorial n:r 143, angående verkställd omröstning i fö kt utskott, hvilket memorial icke ens upplästes. Sammansatta statsoch lagutskottets betänkan37, tillstyrkande K. M:ts proposition om tning till domare och målsegare i de fall, då flera härader hafva gemensam tingsstad i brottmål, bifölls med den på grefve Cronstedts förslag gjorda ändring, att zumman 16,022 rdr 50 öre rundades till 16,000 rdr. Ståndet åtskildes kl. ,9. Presteståndet. Vid föredragning af mom k) af 68 punkten i statsutskottets betänkande n:r 139, angående ett årligt anslag af 300 rdr till folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet, uppträdde kyrkoherden Otterström med ett längre skriftligt anförande, deruti talaren te bevisa, att 1857 års ständer i folkskolefrågan beträdt en oriktig väg, som leder till rubbning af de goda och fasta principer, hvilka uttalades 1842; engt talarens åsigt bör staten, liksom då skedde, bestämma ett minimum, som kommunen skall ge folkskolläraren i lön, men icke uttala några fromma önskningar om hvad kommunen göra, hvarigenom nediägges ett frö till n och pretentioner hos folksk De småskolorna, hvilkas nytta och nödvändig het tan medgaf, der hemmet ej vitle eller kunde uppfylla sin pligt att meddela den aldra första undervisningen, hafva redan tagit lejonparten och skola taga ännu mera af anslagen till folkskoleväsendet, och dessutom ledt till det bedröfliga förhållandet, att barnet skickas från modren att ntomhus läsa sitt abe, något hvarigenom det kristliga lifvet i hemmet angripes vid roten. Talaren undrade huru länge presterskapet skall bära hundhufvudet för det dåliga skick, hvari folkskolan befinner sig derföre, att man hängt anslaget i luften på ett , att det kan nås blott af småskolorna, och förespådde att, med det system som nu följes, intet anslag skall förslå, vore det än så stost. Med anledning af allt det anförda yrkade talaren återremiss af mom. k) m) n) 0) p) r) och i sammanhang dermed af mom. b). Af likartade åsigter voro äfven doktorerna Säfve, Sandberg och Landgren. Biskop Millen upptog till besvarande och sökte vederlägga de må anmärkningarna mot utkottets förslag. Småskolornas nödvändighet betingades till en god del af rent lokala förhållanden, hvadan de ej kunna af staten lemnas åt sitt öde. Deras andel i anslagen inskränkes genom. det nu föreslagna strängare vilkoret för erhållande af statsbidrag, att försam ingen måste bevisa sig för lärareaflöningen tillskjuta lika mycket, som dess andel i personliga skyddsafgiften utgör. Deremot föreslog talaren att till förtydligande af utskottets mening borde vid förslaget Ulläggas: dock att statens bidrag såsom hittills må utgå endast till halfva beloppet af hvad den redan förbundit eller inder sig att tillskjuta; men yrkade för öfrigt bifall. Doktor Arrhenius instämde med biskop Millen om det föreslagna tillägget, föreslog dessutom dels att anslaget mätte höjas till 100.000 rår, dels att et måtte blifva ett gemensamt åliggande för alla rsamlingar att till sina skollärares eller lärarinnors aflöning, der ej andra medel finnas, utom paturaprestationerna bidraga med minst lika stort belopp, som församlingens uppburna andel i skyddsafgiften utgör.4 Äfven häruti instämde doktor Landgren. För bifall il utskottets förslag oförändradt tajade prosten Ljunggren, hvaremot doktor Nordjander yrkade afslag, anseende de gamla föreskrifterna väl kunna duga ännu en statsregleringsperiod, ja till och med två. På framställd propositionen blef mom. godkändt med det af biskop Milln föreslagna tillägg. Vid mom. m) som medgifver skolstyrelse rättighet att i fast eller ambulatorisk folkskola vägra intaga barn som ej kunna läsa hjelpligt innanill, föreslog kyrkoherden Oiterström borttagande if denna rättighet; och i stället blott en förerift att i folkskolan ej böra intagas andra jungar än som kunna hjelpligt läsa innantill.4 Häruti instämde doktor Sandberg, äfvensom syrkoherden Ternström, dock med den skilnad itt det skulle åligga skolstyre!sen sådant förekrifva. Mom. bifölls på yrkande af doktor Gunelius och prosten Sonden. Uti mom. n) föreslår utskottet, det examinead folkskollärares lön utom husrum, vedbrand ch kofoder, bör vara minst 400 rdr, samt att ill K. M:ts disposition må ställas 120,000 rdr tt på uppgifna vilkor församlingarna tilldelas. Im detta mom. uppstod en temligen långvarig liskussion, hvarunder hufvudfrågan tycktes vara mm ordet bör skulle vara vara liktydigt med skall och innebära en ovilkorlig skyldighet eller icke. I anledning af ståndets beslut om mom. k) föeslog biskop Milln att förändra slutorden i detta ! n så, att det skulle heta: — — få le församlingar, som till sina folkskollärar ärarinnors aflöning bidraga med lika stort beopp, som församlingens andel i skyddsafgiften utgör, etc. oktor Björkman yrkade borttagande af ordet vofoder, emedan detta redan förut varit ilöneförnånerna inbegripet, och derför, om det ur de agliga bestämmelserna försvunne, måste genom illskott ersättas. Prosten Ljuhggren ville uti biskop Millens imendement tillägga ordet examinerade, hvarmot talaren ansåg den tolkningen, att bör betyler skall, strida mot det följande uttrycket åtaga sig. Slutligen fästade kyrkoherden Oiterström upp: ksamheten på den del af motiveringen, som aar om att en del skollärare jemväl äro prester Her klockare, och ansåg att detta ej borde menigt inverka på skollärarens löneförmåner, och ned samma talare instämde riksarkivarien Nordtröm och kyrkoherden Wennerström, hvilka yrkade bifall till mom. med ogillande af motiverna. Mom. bifölls med den af biskop Millen gjorda i indring, samt efter votering med 16 röster mot utan ogillande af motiverna. Derjemte biölls ett af prosten Sonden gjordt yrkande att, lå i den blifvande und. skrifvelsen tvifvelsutan komme att ingå den vigtiga punkt af utskottets notivering som handlar om bidrag till af enkilde upprättade skolor, deruti göra sådan änlring att slutet boittages från och med ordet: endast, samt (på yrkande af doktor Arrhenius) tt ordet kostnader ändrades till löner för lärare. Mom. 0) bifölls, och beslöts inbjuda medstånlen att biträda ståndets beslut öfver mom. k) ch ). Borgareständet. Åttonde hufcudtiteln. Förhandlingarne började med 66:te punkten, on tillstyrker af K. M:t begärd förhöjning i laget till semi arium för bildande af lära