gynna dessa på de förstnämndes bekostnad. — örmedelst votering antogs med 35 röster mot 19 som voro för återremiss, till kontrapropositior hr Carlens yrkande, och segrade sedan detsam ma äfvenså i hufvudvoteringen med 25 röste mot 24. Hr Henschen reserverade sig. Vid 56:te punkten, angående vikariers rätt at beräkna sig till godo tjenstgöringstiden som vi karier såsom grund för högre lönetur, yrkade: af hr Björck afslag. För bifall yttrade sig hr Alander, Sommelius, Dahm och Carlen. Punk ten bifölls med 27 ja mot 17 nej. Vid 58:de punkten anmärkte hr Sommelius att han ville till ståndets behjertande framhål den omständigheten, att 2:ne lärare i Lund och 2:ne i Örebro i 10 år ha tjenstgjort som extra lektorer och skulle de nu genom bifall till denna punkten, hvari afstyrkes af hrr Wennerström och Alander väckta motioner, förlora all rätt till turberäkning för denna tiden, ett förhållande, som talaren ansåg i hög grad orättvist och ville han derför som ett amendement föreslå att ständerna ville bevilja 2000 rdr, 500 rdr åt hvardera, att utgå som löneförhöjning åt dessa lärare från och med början af nästa statsregleringsperiod. Sedan emellertid hr Henschen för utredning af ärendet yrkat återremiss, förenade sig den förstnämnde talaren i detta yrkande. Hrr Björck, Hierta och Henschen funno oförenligt att på stående fot bifalla ett dylikt amendement; trodde denna sak snarare höra till 9:de hufvudtiteln. Ansågo utskottets betänkande i denna punkt fotadt på goda grunder och yrkade bifall. Punkten bifölls med 28 ja mot 10 nej. 60:de punkten tillstyrker bifall till den kongl. propositionen om upphörandet af det vilkor att rektor ej får innehatva prebendepastorat. Hr Björck yrkade afslag, under åberopande af sin reservation. Man borde söka komma dessa k. prebenden att upphöra. Naturligt är att g nom att hopa på en man lektioner, rektorat och själavård något måste försummas. — Hrr Henschen och Alander instämde. — Hr Carlen talade för bifall. Pastoralvården i dessa precbenden skötes oftast på ett utmärkt sätt af vicepastorn. Mångenstädes innehade i denna stund rektor ett prebende pastorat, och genom att ej antaga den här gjorda framställnirgen skulle man råka i största förlägenhet. Det vore ej så godt om rektorsämnen. — Voteringen utföll med 12 ja mot 28 nej, hvarigenom punkten således var afslagen. Vid 64:de punkten, angående bestämmandet af summan af riksstatens anslag för läroverken, yrkade hrr Henschen och Berger återremiss för nödiga ändringars verkställande, i följd af föregående beslut. Hr Björck yrkade bifall. Hr Sommelius yttrade sig om orättvisan af att på sådant sätt draga donationsmedel, som i denna stat voro inberäknade, från deras egentiiga ändamål. Punkten bifölls med 21 ja mot 12 nej. — Alla öfriga punkter biföllos tillika med den nä följande 65:te, hvarest man afbröt föredragnin gen. — Ståndet åtskildes kl. !v; 11 e. m. Bondestänter. Behandlingen ef åttonde hufvudtiteln fortsattes från och med punkten 66, om anslag till seminarium för bildande af lärarinnor, hvilket bifölls. Det i nästföljande punkt äskade belopp af: 2000 rår: till en normalsk a för flickor motsatte sig endast Sven Nilsson från Kristianstads län. hvaremot Mengel, Per Nilsson i Espö, Jonas Andersson, Lönnberg och Nyqvist förordade bifall, under uttryckande af den åsigt att det varit önskvärdt att man kunnat gå så långt som motionärerna föreslagit. Vid 68 punkten, hvari utskottet afstyrkt Svensåns motion, om inrättande af pedagogier på landet, i stället för de 8. k. högre folkskolorna, begärde Svensn, att man icke måtte godkänna den findip utskottet här uttalat och derigenom förneka vigten af pedagogiers inrättande, utan blott låta bero vid utskottets afstyrkande, i för hoppning att förslaget framdeles skall vinna mera atseende. Ståndet beslutade i enlighet med denna Svensens hemställan och bifell punktens innehåll i öfrigt. Vid behandlingen af utskottets förslag angående folkskolorna, punkten 69, yrkade C. Ivarsson återremiss å hela punkten, anseende utt utskottet uti sina olika framställningar snarare invecklat folkskolefrågan än utredt densamma, och i flera fall fästat ringa eller intet afseende vid inom bondeståndet uttalade önskningar i denna sak. Talaren uttalade äfven den åsigt att hela skyddsafgiften måtte användas till folkskolorna, och icke såsom nu endast hälften. För bifall talade Per Nilsson i Espö, Svensen, Rosenberg, Matts Persson, Heurlin, Anders Jonsson. Sven Nilsson, Jonas Andersson, Iundbäck, Mengel och Hedström, framhållande dels den stora för del, som folkskolan erhållit genom förslaget om uppförande på ordinarie stat af anslagen till de vigtigaste behofven för densamma, samt å andra sidan faran af en återremiss. Beträffande hela skyddsafgiftens användande, så ansågo de det vara för folkskolan enahanda, hvari. den erhåller anslag, endast dessa äro tillräckliga. Ej heller kan man fordra att utskottet skall kunna gå allas önskningar till mötes. C. A. Larsson och Medin ville ej någondera ogilla Carl Ivarssons skäl; men ansågo dock klokast att bifalla utskottets förslag. Efter afslutandet af denna diskussion biföllos momenterna a) och b). Momentet c), med hemställan om 65,000 rdr, såsom reservationsanslag till folkskollärare-seminarierna, motsatte sig Rosenberg, Östman, Medin och Hedström, ogillande den inskränkning utskottet i desammas antal föres Jonas Andersson, Per Nilsson och C. A. Larsson yttrade sig för bifall. Almqvist motsatte sig förslaget hufvudsakligen derföre att utskottet afstyrkt anläggandet at ett seminarium i Luleå. Genom votering bifölls utskottets förslag med 44 röster mot 19, hvilka sednare gåfvos för återremiss. Momenterna d) och e) om revision af reglementet för seminarierna och om anslag af 30,000 rdr till stipendier åt seminarie-elever biföllos utan diskussion. I fråga om momentet f) rörande anslaget af 30,0C0 rdr till tolkskolinspektörer, anmärkte Lönpberg att denna summa vore för liten för åstadkommandet af en fullständig och noggrann inspektion. onas Andersson var af samma åsigt och föreslog beloppets höjande till 45,000 rår samt att i skrifvelse till K. M:t uttrycka den åsigt att till inspektörer måtte, så vidt möjligt är, anta personer hvilka icke innehafva annan befattning. 1 detta förslag förenade sig IKosenberg, Nyqvist Johannes Nilsson, Svensen, Uhr och Östman, hva: efter detsamma bifölls, med afslag å utskottets framställning, och bestämdes vidare, på yrkande af Nyqvist, en inbjudning till de öfriga stånden att förena fig i beslutet. Härefter åtskildes ståndet. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adeln. Vid fortsatt behandling af statsutskottets utlåtande n:r 139, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, medhann man att genomgå det återstående från och med unkten 118. Utsko hemställer i punkten 5 pö, Lönnberg