Toch 2,6. Jemlförelsen angifver således en j märklig minskning i de ifrågavarande bränI neriernas antal. 5:o. Åigången af råämnen. För vinnandet af en i statsekonomiskt I häpseende värdefull kännedom om qvsati teterna af de olika råäranen, som för bränj vinstillverkoingen under året åtgått, har det junder litt. C. bilagda summariska sammanaf de vid brännerierna förda anmärkningsjournaler blifvit upprättadt; och inhemtas deraf, att, likasom 1861 och alia föregående år, bränvinstillverkningen hutvudsakligen skett af potäter, men derjemte ock till en väsendtlig del af de allmännast odiade sädesslagen, nemligen hvete, råg, korn, blandsäd, hafre och vicker, förnämligast dock råg och korn, samt till en ringa del af hvitbetor, morölter, sirup, bier, enbär, vinbärssump samt draf. Reduceras de i detta eammandrag upptagna belopp af torkadt malt, grönmalt och sädesgröpe utaf de ofvanuppräknade vanliga sädesslagen från centner, hvaruti de här förekomms, till tunnor, så kan åtgången af råämnen lättare uppfattas. En sådan reduktion har derföre blitvit verkställd enligt de i föregående årens berättelser uppgifaa, närmevis riktiga antagandena, att en. tunna hvete, råg, korn, blandsäd och hafre ger i medeltal 2,5, 2,4, 2,0, 1,8 och 1,6 centner torkadt malt; att en tunna hvete, råg, korn, blandsäd och haire lemnar, äfvenledes i medeltal, 3,6, 3,4, 3,0, 2,0 och 2,4 centaer grönmalt, samt slutligen, att en tunna hbvete, råg, korn, blandsäd, hafre, vicker och ärter ger likaledes 2,8, 2,5, 2,4, Vt, 1,0, 2,8 Och 2,6 centner aröpe; och hafva de erhållna resultaten blifvit uppställda i ett nytt, under litt. D. förekommande eammandrag, som för jemförelses skull tillika summariskt ulvisar åtgången af spanmål under år 1861. Af detta sammandrag, äfvensom till en del af det under litt. C. bifogade, visar sig, att för bränvinstillverkningen är 19862 åtgått i afrundade tal hufvudsakligen, tunnor: hvete, råg, korn, blandsäd, potäter, 6840, 59.170, 192,490, 49,600, 1,458,260 då deremot åtgången af dessa råämnen under år 1861 utgjorde, tunnor: hvete, råg, korn, blandsäd, potäter, 390, 151.370, 33,250, 1,503,500. synes, att om hvarje tunna poteter -— tunnan beräknad till 5,6 kubikfot — antages hafva lemnat 6 kannor 50 procentigt bränvin, hvilket icke torde vara för mycket, då potäterna öfverhufvud varit af bättre beskaffenhet än under flera föregående år, samt hvarje centner at det förra rågmaltet 10 kannor, af råggröpen 8,15 kenonor, af det torra kornmaltet samt korogröpen 7, kannor, af det gröna rågmaltet 6,25 k: unor samt af det gröna korn maltet 5 kannor, så har tillverkningen under är 1862 producerats till nära 61 procent af potäter, till mer än 9 procent af råg samt till något öfver 17 procent af korn och fö igen till endast omkring 13 procent ar öfriga ofvan uppräknade råämnen, då emot de i berättelsen för 1861 anförda respektiva procenttalen blifvit beräknade till 61 proc, 16 proc., 16 proc. samt 7 proc. 6: Omkostraderna för bränvinstillverkningskontrolien samt för uppbörden och redo visningen af bränvinstillverkningsmedlen. I afeeende härå får byrån vördsammasti hänvisa till bilagde sammandrag litt. E., som för hverje län i särskilda kolumner upptager icke blott dessa omkostnader under olika titlar, utan ock statens bruttooch nettoinkomster af den legliga bränvinstillverkningen under året, ffvensom, för jemförelses skull, summariskt för hela riket, motsvarande förhållanden för år 1861. Då, enligt bvad man af sammandraget finner, samtliga de af K. M:ts befallniogshafande år 1861 bestridda omkostnader utgjorde 409,930 rdr 47 öre, belöpa sig motsvarande omkostnader för år 1862 tili 439,414 rdr 81 öre. Häraf utgöra 411,656 rär 12 öre kontrollkostnader, samt äterstoden 27,758 rdr 69 öre uppbördsoch redovisningskostnader. De förra bestå at de till öfverkontrollörer och kontrollörer utbetalda arfvoden samt rescersättningar, af dagtraktaenter till brännerivittnen, af ersättning ät öfverkontrollörer och kontrollörer för postporto samt ekrif och förseglingsmaterialier, af arfvoden åt uppbördsmännen ilänen för vården af kontrolleffekter, samt af diverse utgifter, såsom transportkostnader, lagningar af lås, inköp af skåp till effekters förvarande 0. 8. v.; de sednare åter af uppbördsprovision (dels proc.) samt remisslage (Vs:dels proe.). Ökas det ofvananförda omkosinadsbeloppet 439,414 rdr 81 öre med de af K. M:ls och rikets statskontor bestridda utgifter, nemligen aflöning till bränvinskontrollbyråns tfjeastepersonal, kostnaderna för anskallning at nya likare till bränvinsprofpingsinstrument sarst för uppköp af thermoalkoholometrar, profeylindrar och lås samt andra för kontrollen behöfliga effekter, äfvensom kostnaderna för kontrolleffekters inpackving och kringsändnivg till länen, hvilka utgifter, enligt hvad bilagda sammandrag litt. F. utvisar, belöpa sig till 10,387 rdr 19 öre, så blir beloppet af samtliga omkostnader för bränvinstillverkningen 249 ,802 rdr, och följaktligen, enär bruttoinkomsten af samma tillverkning, enligt hvef förutberörda sammandrag angifver, utgör 8,648,085 rdr 71 öre, statens nettobehållning af den lagliga bränvinstillverkningen under året: 3,198,283 rdr 71 öre. Läggas härtill slutigen de afgifter för oloflig bränvinstillverkning, som i Jemtlands län, i följd af domstols beslut, under året influtit, eller 1392 rår, eå blir alltså statens nettobehållning af hela bränvinstillverkningen under år 1862, 3,199,675 rdr 71 öre eller nära 1,200,000 rår mer, än för året i riksstaten påräknats, samt 158,969 rdr 70 öre utöfver 1861 års inkomst, som i bränvinskonirolbyråns bevättelse den 31 Juli 1862 blifvit beräknad till 8,040,706 rdr 1 öre. Jemför man hela bruttoickomsten, som med tillägg af ofvan omförmälda 1392 rdr utgör 8,649,477 rdr 71 öre, med omkostnadsbeloppet 449,802 rdr, så visar sig, att omkostnaderna utgjort endast 5,2 procent PR rm mm OO -LR rt fört RR NAR I FY KR JAN K A Vg Mr Br Imnlanmor Allan höst Ah atudliat