af hvarje band, som derå lägges, så skall ock den intellektuella tilvecklinged i ettland . motarbetas af hvarje försök man gör att försvåra densamma. Man har under de sednare åren för flerehanda nyttiga företag, åsyftande vär materiella utveckling, ej skyggat tillbaka att uppoffra det ena tiotalet af j millioner riksdaler på det andra, och detta Jutan attifrågasätta nägra nya skatter för utI förande af dessa vigtiga företag; men när fråga blifvit att bereda medel för utvecklinigen och framåtskridandet i vetenskapligt hänseende, har utskottet nu icke ansett sig hafva någon annan utväg, än att låta un dervisningen sjelf genom en å densamma lagd ny skatt bekosta den jemförelsevis ytterst ringa summa, som ansetts behöflig. Det har antagits att vid rikets elementarHäroverk 9 å 10,000 ynglingar årligen njuta undervisning, och att ar dessa ungefärligen tvåtredjedelar skulle komma att betala den nu föreslagna terminsafgiften, hvilken alltså för samtliga läroverken skulle komma att om året inbringa omkring 60,000 rår rmt: Detta är beloppet af den skett, man går att lägga på undervisniogen vid våra elementarläroverk, under det att en dylik skatt icke finnes vid någon annan högre eller läI gre, teoretisk eller praktisk, allmän undervisningsanstalt i riket; tvärtom skall man finna att man vid åtskilliga afidra läroverk går i en alldeles motsatt riktving, såsom t. ex. vid universiteterna, för hvilka man anslår statsmedel eller stipendier såsom bidrag till lärjangarnes underhåll. Att statsverket icke skulle hafva råd att bekosta den utgift, som skulle genom dennaskatt komma att bestridas, lärer väl ingen kunna vilja med allvar påstå, om man erinrar sig, att den! jemförelsevis obetydliga summan utgör endast 6 procents ränta på en af de många millioner, som för landets framåtskridande i materielt hänseende villigt och utan svårighet tillsläppas. Besinnar man derjemte att man med denna nya skatt af-er att grundlägga en helt och hållet ny institution, nemligen bildandet och upprätthållandet af fonder vid de respektiva läroverken inom rikets alla delar, till följd hvaraf många och stora svårigheter i en framtid otvifvelaktigt skol. uppstå för borttagandet af denna skatt, derest man ansåge sådant för den fria undervisningen nyttigt och behöfligt, så framställer sig åtgärden ännu mera betänklig och vådligAt densamma ock skall med ledsnad och ovilja emottagas i alla landsorter, hvärest men icke väntat sig ef denna riksdag någon hy skatt, och aldraminst en sådan som den ifrågavarande, lärer hvar och en lätt kunna inse. i Se Oanmärkt bör ej lemnas att statsverket,. såsom ock lätt af följande punkter i betänkandet inhemtas, icke kan; oaktadt denna beskattning, blifva befriadt, hvarken nu eller för den närmaste framtiden, från bidrag till uppförande af nya skolhus, uan att man med denna nya skatt hufvudsakligen afsett att bilda kassor, som först i en flägsen framtid) skulle bereda tillgångar för dessa behof eller åtminstone för de tilllälliga eller mindre nybyggsader och reparationer som vid läro-) verken erfordrades. Utan att tala om olämp: ligheten att för detta sednare ändamålbilda en otalig mängd kassor och låta den nuvarande generattenen på upplysningens bekostnad samla skatter åt efterkommande, torde det inses, att man lätteligen, om så erfordras, kunde bereda tillgång för sådana mindre byggnader och reparationer å läro verkshusen, som ej utan statens mellankomst kuona åvägabringas, och som ej ansågos behöfva för hvarje specielt fall komma un: der ständernas omedelbara pröfning, derigenom att, såsom i likartade: fall alltid egt rum, ett mindre; årligt anslag ställdes för ändamålet till K. M:ts disposition. Slutligen måste vid tillämpningen af denna nya beskattning alltid inträffa, äfven vid så dana läroverk der fritegandet från termins afgiftens erläggande på det mest omsorgsfulla sätt handhades, att större eller mindre orättvisor kunna begås till följd af det god tyckhga och odiösa sätt, hvarpå denna skatt, endast efter den förvaltande styrelsens sub jektiva åfigt, utan några objektiva grunder, komme att påföras den ena ynglingen och icke den andra, hvaraf-dessutom ibland yng lingarne skalle uppstå och närasden rang skilnad mellan rik och fattig, som borde långt förvisag från tvarje läroverk. Lyckligare och mera i upplysningens och bildningens intresse har denna fråga blifvit löst af ekonomiutskottet, som i sitt betänsande nir 118 afstyrkt bifall till den motion om terminusafgiftenos höjande, som blifvit dit remitterad; och vågar jag, på grund af hvad ag nu i korthet anfört, vörisamt föreslå och hemstitla; att rikets ständer ville afslå-statsutskot tets förslag om en ny terminsafgifts in förande.? ———avvK. M:t bar under den 24 nästl. månad astställt förnyad taxa å afgifter för farten geom Strömshölms kanal och slussverk, att lända ill efterrättelse intill 1865 års slut. — Under den 31 samma månad har K. A:t uppdragit åt chefen för statistiska centralyrån F. Th. Berg att, såsom svensk fullmäktig, eltaga i den allmänna statistiska kongress, som r utsatt att öppnas i Berlin den 6 instundande eptember. — Fjerdingsmannen Lars Jonsson i Dingle, vilken .under-en tid af 24 år i sådan egenskap enstgjort inom Syarteborgs och Tose socknar f Göteborgs och Bohus län och derunder visat illsynt ordentlighet och nit samt gjort sig känd ir synnerlig redbarhet, hvarigenom han tillvunit sig aktning och förtroende inom orten, har f K. M:t den 7 i denna månad fått sig tillagd Fa DR Nr