Då vi för några dagar seden sysselsatt 088 med en och annan mera anmärkning: vard punkt i statsutsköltets utlåtande rö rande åttonde hufvudtiteln, tilläto icke ti och utrymme utt särskildt påpeka utskot tes tillstyrkan af ett koögl. förslag om in förande af n ny terminsajfgift, afsedd att vi hvarje lärovetk biida en byggnadsford. Förslaget är ett bland -dem, som det ä önskvärdt att rikets ständer ej må bitalla ty det är mycket tvifvelåktigt huruvida na tionen skall. fortfarande med satnma bered villighet som nu underkasta sig uppoffrin gar för den, allmänna undervisningen, on denna sskall i mer -eller mindre mån göre. till ep företrädesrättighet för de mera be medlade klasserna. Det är saont, att der blir det i alla hänseenden så tillvida, at förmågan att underhålla sina barn vid lä roverken alltid förutsätter en något bättre ekonomisk ställning än som kommer på den stora mängdens lott. Vår historia företer likväl talrika vittnesbörd om huru försakelse och ihärdighet lyckats utjemna missförhållandet i detta afseende och -huruledes våra offentligå läroverk fått. åt landet uppfostra utmärkta män, utgångna ur ett tryckande armods sköte. Genom förhöjda terminsafgifter, som erfordrade penninguppoffringar, ganska känn: bara för en obemedlad familj, skulle sådant troligen mycket sällan, om ens någonsin mer, komma att inträfta. Det är visserligen sannt, att förslaget innehåller, att ej blott fattiga och medeliösa ynglingar skulle från afg:ften alldeles befrias, utan äfven att mindre bemedlade, efter vederbörandes pröfning, kunna erhålla någon lindringy dymedelstatt. dessa befrias från afgifien till tärvverkets materiel, men erlägga den till byggnädskassan eller tvärtom. Vid uppställandet af detta förslag har man likvål råkat förbise, att förödmjukelsen för den obemedlade att söka den befrielse som sålunda står att vinna skulle i många fall — och vi befara i de flesta — snarare föranleda derull, att föräldrar och målsmän, som af en-sådan befrielse vore i behof, hellre afstode helt och hållet från att sända sina barn tillskolan, än de underkastade sig obehaget att ingifva dylika ansökningar. En reservant inom statsutskottet, hr Berger, har för öfrigt närmare utvecklat de skäl, hvilka tala emot förslaget; uti en af honom atgifven reservation, som vi göra oss ett nöje att här införa Hr Berger yttrar: Emot utskottets beslut i denna punkt, att lägga en ny terminsafgift på den studerande ungdomen, får jag mig resefvera, enär jag anser en sådan beskattning till principen oriktig, samt vid tillämpningen alltför mycket beroende af godtycket och -derigenom förhatlig. Det har för vårt land varit och är ännu en ära, att undervisningen hittills i det allra närmaste varit fri, Och attdet stått hvår och en öppet att, åtän några tryckande afgifter, få tillegna sig hvarje mått af kunskaper och vetande. Men, likasom den industriella verksamheten hämmas och lider