kolleger skött en lektors åligganden, återremitt rades. En längre intressant öfverläggning uppkom vid punkten 67, som, med afstyrkande af hr Bohnstedts och dr Thyselii motioner om statens öfvertagande i vidsträcktare mån af qvinnans uppfostran, föreslår ett ärligt belopp af 5000 rdr till inrättande af en med seminarium för bildande af lärarinnor förenad normalskola för flickor, hvilket bifölls genom votering med 27ja mot 11 nej. Minoriteten röstade för ext af hr Bohnstedt framstäldt förslag, hvari han, i afseende på anslagssumman till inrättande af elementarflickskolor, åtnöjde sig med 12,000 rdr, i likhet med hvad dr Thyselius föreslagit, men för öfrigt vidhöll sina yrkanden. Alla öfriga punkter biföllos utan anmärkningsvärd diskussion. Till en i korthet uppfattad redogörelse för det vigtigaste af hvad under öfverläggningarne förekommit skola vi återkomma. Plenum afbröts kl. , 3, för att i afton fortsättas. Prosteståndet. Enligt förut fattadt beslut töretogs till behandling statsutskottets utlåtande n:r 139, angående regleringen af utgifterna under riksstatens 8:de hufvudtitel. G6:te punkten, der utskottet afstyrker af biskop Annerstedt äskade 500 rdr tillskott i löneförmå ner för kapellpredikanter på Muskön, afslogs med bifall till motionen. I 8:de punkten afstyrker utskottet anvisande af begärda 141,000 rdr åriigen till understöd åt svagt lönade komministrar och adjunkter. Bi kop Annerstedt, doktor Gumelinus och prosten onden yrkade, med afslag å utskottets hemstälan enligt sistnämnda talares reservation, ett anf åtminstone 30,000 rdr interimsvis till den IN na löneregleringen hunne verkställas. Dr Säve förordade samma beslut, men önskade återremiss. I samma reservation instämde jemväl biskop Millen med det tillägg, att lönförbättringen kommer ej blott komministrar, utan ock kapellpredikanter, pastoratsoch sockenadjunkter till godo, hvilket ock blef ståndets beslut; hvarjemte ståndet beslöt inbjuda ridderskapet och adeln att deruti deltaga. — Prosten Westerlund ville tillägga det vilkor, att understödet skulle gifvas åt de mest nödstölde samt endast åt nuvarande innehafvare af tjenster. 11:te punkten, hvari afstyrkes doktor Falks motion, om återlemnande till kyrkorna i Skåne af dem fråntagna och akademien i Lund tillagda 2000 tunnor spanmål, bifölls på yrkande af biskop Annerstedt och 4rof. Agardh. För afslag talade doktor Falck, cch med honom förenade sig kyrkoherden Ternström. Vid 19:de punkten antogs, med afslag å utskottets förslag och på yrkande af doktor Lindgren, prof. Agardh, domprosten Sundberg, gref ve Hamiltons reservation, innefattande anslag af 2000 rdr till en ny professor i juridik vid hvar. dera universiteten, med rättighet för K. M:t att bestämma omfattningen ibland de ämnen, i hvilka undervisningen skall enligt gällande stadgar vårdas. Om 22:a punkten, 3:e mom., rörande anslagssumman till Carolinska institutets lärarestat, uppstod en stunds diskussion, derunder domprosten Sundberg, ehuru väl vetande att det icke vore populärt att ytira något emot nämnde institation, likväl ej kunde underlåta epponera sig mot den af utskottet föreslagna lönen för adjunkterna, som tal. lämpligen ansåg kunna fastställas till hvad K. M:t föreslagit, eller 2000 rår för fem och 1500 rår för tre andra. Doktor Rundgren yrkade at de af K. M:t begärda lönerna till bibliotekarie, sekreterare och kamrerare måtte beviljas. Dr Gumedlius, prof. Selander och kyrkoherden Otterström talade för bifall till utskottets förslag, äfvensom för beviljande af löner till de tre sist-! nämnda tjenstemännen. Dr Säve förenade sig da med domprosten Sundberg. Biskop Millen påyrkade bifall till K. M:ts förslag i båda frågorna, hvilket, på framställd proposition, äfven blef ståndets beslut. Dessutom biföllos alla förut icke nämnda punkter, äfvensom, med en för hvarje nytt läroverk i fråga återkommande kort diskussion, punkterna 25—40, Bergaroståndet. Ståndet har i dag börjat behandlingen af statsutskottets betänkande n:o 139, angående regleringen af utgifterne under riksstatens åttonde hufvudtitel och dervid bifallit hvad af K. M:t och utskottet blifvit för departemenischefen och departementets expedition föreslaget och tillstyrkt. Hvad utskottet för klerecistaten och Lappmarkens ecclesiastilkkverk föreslaget har likaledes af ståndet blifvit bifallet, dock hvad beträffar 8:de punkten, hvari afstyrkes ett motiveradt anslag till förbättrande af komministrars och kapellpredikanters löner, icke utin en föregående diskussion samt votering som utföll med 40 ja mot 9 nej. Af hrr Dahm, Ålander, Ridderstad och Eovin yrkades under framhållande af dessa tjenstemäns beklagansvärda ställning, bifall till prosten Sondåns reservation hvari tillstyrkes ett anslag för detta ändamål stort 30,000 rdr. Hrr Björck, Loven och Hierta påminte emellertid derom att ifrågavarande embetsmän ej vore statens tjenare utan kommunens och detta så väl till sina åligganden som aflöningssättet. Det vore derföre respektive församlingars skyldighet att åstadkomma förbättriug i deras lönevilkor. Dessutom skulle beviljandet af ett dylikt anslag möjligen förhindra den ifrågaställda regleringen af presterskapets löner. På dessa skäl yrkade dessa talare bifall, hvilket,också, såsom nämndt är, blef ståndets beslut. Vid 6:te punkten, afstyrkande en motionerad löneförhöjning för kapellpredikanten vid Muskön, yrkade hr Ridderstad bifall till motionen. För bifall till utskottets betänkande talade hr Björck. Punk ten bifölla. Derefter kom man till de under titeln Universiteten innehållna punkter, dervid dock under förmiddagens plenum icke alla medhunnos. Först förekom frågan om inrättandet af en rofession i fysiologi vid Upsala universitet, vartill uiskottet tillstyrkt ett sammanlagdt belopp af 5500 rdr. fömot deja anslag och med yrkande om afslag i denna punktuppträddehirr Lemchen, Carlen, Ljungberg, Loven, Ekholm och Hierta. Man framställde orättvisan at att tilldela eit så betydande anslag åt det ena universitetet och int samma ämne ät det andia. Man framhöll vidare, hurusom beviljandet af nya ansag till inrättandet af nya veten apliga institutioner vid Upsala umvi ole vis måste motverka den likställig mellan medieinska fakulteten i Upsala och Carolinska institutet, hvilken rikets ständer för sin del besutat och för hvilken, särdeles inom borgareståndet, röster så varmt uttalat sig, och man påminte guerligare derom, att beslutet om denna likställighet, åtminstone för de flesta ledamöter af detta stånd, endast afsett ett slags öfvergångstillstånd, då man här egentligen arbetade för koncentreringen af den medicinska undervisningen på ett ställe, nemligen Carolinska institntet H Stockholm. Att bifalla sistnämnda anslag kunde således ej vara annat än att arbeta sina vedersakare i handen samt emot sig sjelf. Vid en föregående riksdag. hade man tillbakavisat dylika anspråk; skäl kunde ej nu finnas mera än då att tillmötesgå dem. Och fästade hr Ljungberg uppmärksamheten på att det ej vore skä att vänja regeringen vid dylika inkonseqvenser från representationens sida. Hr Björck ville emellertid ej så tillämpa beslutet om likställigheten fakyplicten i Upsala och Carolinska institutet emellan, att den vetenskapliga utvecklin