BLANDADE ÄMNEN. Högdjursjögaren Källbergs gamla hand. Ett bref i Fahlu Tidning lemnar följande med delanden om den vidtbekante björnskytten Käll bergs sista trotjenare och medhjelpare på de farliga jagterna, den gamla hunden Storm: Denna hund hade liksom husbonden tjena för dubbla år, blef snart gammal, skumögd oct haltande på alla 4 fötter, allt minnen af de vi diga smekningar, han fått af både björn och elg, jemte någon lugg af lodjurets förrädiska tass, hvilkens klor, såsom Källberg uttryckte sig, äro hvassa som rakknifvar, så att han al drig vågade bära ett dödadt lo, utan att för binda dess tassar. Det är dig ju bekant att Källberg så väl som hunden på sista tiden slu: tat fred med skogens djur, och gubben ärnade gifva sin gamla trotjenare samma lön, som Frankrike gaf den stora Napoleons tappraste bland de tappra, en kula för trogen tjenst; men då utbad sig en af de gamla jagtvännerna att få bereda gamla Storm en rolig ålderdom, och i detta invalidhotel tycktes han hafva god trefnad. Der såg jag honom mången fång barn på nytt, liksom det går med oss, leka med en valp och lät till och med smeka sig, hvilket i hans krafts ålder alltid besvarades med det varnande brummandet: Cave canem! Efter en längre tids förlopp, mot slutet af sin lefnad, besökte Källberg stället, sjelfva centrum för de sednare årens björnoch elg-jagter, och si efter den betan fick gamla Storm ingen ro, utan rymde en vacker ag helt oförmodadt och uppsökte sitt gamla hem, der husbonden redan intagit sotsängen. Här satt hunden dag och natt slickande gubbens af dödskylan förvissnade händör, och sedan lifvet slocknat, reste hunden sig upp och slickade hans ansigte så ifrigt att man måste drifva honom ut. Derefter låg han sedan utanför och mnagde på dörren till likrummet, tills man vid egrafningen nödgades stänga in honom i en bod, hvarefter han, lössläppt, sprang af och an i huset och sökte förgäfves. Till sist gick han till skogs, förmenande sig på de gamla valplatserna återfinna sin kära anförare. Sedan dess har man aldrig hört något af denna ståtliga hund. Man anser troligt att han i sin ifver, gammal och utsläpad som han var, lupit af och an i skogen tills han stupat. — En jättetall skall nyligen hafva påträffats i Californien. Enligt Scientific American hade detta träd vid roten 30 fots diameter och af årsringarne befanns denna verldens jätte vara 6300 ir gammal, således vida äldre än verlden enligt mosaiska tidräkni