Article Image
Boudoståndet. Diskussionen om införseltull å bränvin. I andra punkten af bevillningsutskottets betänkande n:r 17 föreslår utskottet att införseltullen fortfarande må bestämmas till 45 öre pr skålpund å alkohol (vattenfri sprit), hvilket å bränvin af 50 procents styrka gör 1 rdr 10 öre pr kanna och öfverstiger såleues bränvin.tillverkningsskatten med 50 öre pr kanna. Medin fann denna tull alltför låg för att den inhemska tillverkningen skulle kunna konkurrera med den utländska, Följden skulle således blifva att en myckenhet bränvin skulle komma att från utlandet införas, Önskade till förekommande häraf afslag å utskottets förslag och i stället antagande at reservanternas, som föreslår tullen å alkohol till 55 öre pr skålpund, lika med 1 rdr 34 öre på kannan af bränvinet. Jöns Persson delade helt och hållet dessa åsigter och önskade att ingen måtte vara så opatriotisk att supa utländskt bränvin. Med den nuvarande tullen förmenade tal. att man kommer att importera bränvin under det man exporterar spanmål. Häri instämde Håkan Pettersson, Sven Gustaf Johansson och Anders Persson från Nerike m. fl. . Nyqvist medgaf att det kunde vara onödigt att importera bränvin; men syftemålet vinnes icke med onaturligt höga tullar, emedan dessa endast locka till lurendrejeri. Ansåg den närvarande tullen tillräckligt hög och önskade derför bifall till utskottets förslag. Bjerkander förklarade sig icke hafva något eget intresse i bränvinsfrågan; men då han från sina kommitenter bekommit petitioner med hundradetals underskrifter, med anhållan om förhöjning å bränvinstullen till 1 rdr och 50 öre, ja ända till 2 rdr kannan, fann tal. sig pligtig att biträda reservanternas förslag utan afseende på sina egna åsigter i saken. C. Å. Larsson yttrade, att det väl kan anses riktigt att man nedsätter tullen å nödvändighetsartiklar; men i detta fall blir förhållandet annorlunda, emedan bränvinet icke kan anses som någon nödvändighetsvara, då man mår bäst af att undvara detsamma. Vid en jemförelse med andra länders införseltullar å bränvin hade tal. funnit vår låg och yrkade derföre bifall till reservationerna. Paul Andersson, Heurlin och Gust. Johansson m. fl instämde. Falk ansåg det för högt att bestimma tullen till I rdr 34 öre pr kanna, då bränvinet oftast ej gäller mer än något öfver 1 rdr och 40 öre kannan. Tal. fann det under igt att ingen röst lika väl låtit höra sig för förhöjning i tullen å. vin, som är så låg; men se det skall vara så fosterländsk: att yrka på dryg tull å bränvin. Jöns Persson hade hört den sista talaren blott yttra sig om tullen, men ej om skatten. Om man jemför tull och skatt inom andra länder, skall man finna att tullen derstädes proportionsvis är betydligt högre och att den går ut på att motverka import ar bränvin. Lekberg förordade äfven reservanternas förslag. C. A. Larsson åberopade hvad Aug. Andersson i sin reservation anfört och erinrade om att med den drawback, som nu i utlandet beviljas, låter det sig väl göra att med närvarande tull införa bränvin till Sverge. Uhr hade icke bekommit några petitioner, ej heller finnes någon i hela det härad der han är boende, som bränner bränvin; men det oiktadt ansåg han sig böra biträda reservanternas åsigt. Smedberg deremot hade bekommit petitioner, och då de som undertecknat desamma tillhörde dem hvilka konsumera, men alldeles icke tillverka bränvin, fann ban sig böra hylla den af flertalet uttalade åsigten; ty då konsumenterna sjelfva ej tveka att vilja fördyra varan, vore cj längre skäl att bibehålla nu gällande tullsats. Jonas Andersson: att tullen icke är nog hög synes deraf att mycket bränvin införes. Lurendrejeriet kommer ej att ökas genom en högre tullsats; ty man lurendrejar redan nu så mycket man kan. Biföll reservanternas förslag. Per Nilsson från Kristianstads län och Henrik Hansson hade äfven bekommit petitioner och förordade den ifrågasatta förhöjningen. Mengel: införseln af bränvin har under de sednare åren icke varit betydlig. I höst torde den kanske bli något större i anseende till den svaga skörden. Men om ståndets beslut skulle vinna afseende, komme bränvinstillförseln att uti höst ökas i ännu högre mån, emedan man då skulle importera så mycket som möjligt innan den högre tullsatsen trädde i verkställighet, hvarigenom motsatsen af hvad ståndet åsyftar skulle åstadkommas. Det finnes redan nu bolag som systematiskt bedrifva lurendrejeri; en förhöjning i tullen skulle endast uppmuntra denna olagliga industri. Uti detta anförande förenade sig August Carlberg m. fl. Hedström medgaf riktigheten af hvad Mengel ttrat; men trodde att ett motsatt resultat skulle omma att visa sig, om icke nästa år, så de följande. Yrkade bifall till reservanternas förslag. ånders Persson från Kristianstads län likaså. Jöns Persson vidhöll hvad han förut yttrat och tillade att det icke förundrade honom att Mengel, med den ställning han inom representationen har, förordar bifail till den lägre tullsatsen. Nyqvist yttrade att staten icke allenast förlorar i inkomst om tullen sättes så hög att intet utländskt bränvin inkommer annat än genom lurendrejeri, utan befolkningen demoraliseras äfven. En mindre arbetsför eller till full arbetskraft icke hunnen person kan genom att blott lurendreja några kannor förtjena mera på dagen än den ordenuige arbetaren. Vill man komma derhän att vi icke skola förtära utländskt bränvin, må man sätta ned tillverkningsskatten, men ej höja tullen. Aug. Andersson förordade bifall till sin reservation. Mengel hade hört att Jöns Persson yttrat, det talarens ställning vore egen inom representationen; men saken vore den att tal. hade ej ställt. sig som bränvinsbrännare. Super för öfrigt litet och handlar icke med bränvin. Anledningen till tal:s åsigt i denna fråga förklarade han derjemte vara den, att ban ej kan godkänna hvad som strider mot statsekonomiens grunder. Erinrade Jöns Persson om att denne vid före; äende riksdagar mycket talat om bränvinssmugglingen på skånska kusten, Jöns Persson svarade, att han äfven under denna diskussion talat om smugglingen; men att han ej kurde säga annat än att den var obetydlig. Det skulle jag för resten kunna visa. (Pehade härvid på ett papper som han höll i hanen). Mengel: Visst har jag hört mycket om de statistiska uppgifterna; men aldrig hade jag ännu trott :tt smugglarne sjelfva lemna uppgift på hurvu mycket de lurendreja. Jöns Perssom: Ja, si Mengel vill alltid vara quick han! Jag menar att här finns uppgift på den drawback danska regeringen lemnar ärligen, och deraf kan man någorlunda se att icke mycket smngglas till Sverge. Mengel; Äfven här skall jag be att få mota Jöns Persson i grind, genom att ermra honom om att Danmark exporterar betydligt med bränvin till Ostindien. Diskussionen förklarades nu slutad. Beslutet Hlef afslan 2 stel attate nanhkh hifall 4ill rocoprynn

20 augusti 1863, sida 3

Thumbnail