församlad i och omkring Ielsingfors. Di visionens chef, generaladjutanten Kuscheleff, jemte stab anlände jemväl samma dag. bitteratyrbladet meddelat att presslagen livt kommer att föreläggas rderaa. Samma blad meddelar att en summa a! 3,600,009 mark äro disponible såsom undsättningsmedel för de orter, som i år lidit missväxt. TYSKLAND. Preussen. Mellan den 5 och 25 Sept. skall ett stort ölningsläger slå i trakten al Frankfurt on der Oder. Dit skolan sammahdragas 52 bataljoner och 62 sqvadronct ihed 128 kanoner, inalles Å2-—45,000 man. Detär det största öfningöläger Bon ötpå många År, o5h inanövrerna skola sträcka sig ända mull Berlins förstäder. Vid mötet i Gastein mellan konung Wilhelm och hans son, kronprinsen af Preussen, lärer det hafva gått ganska häfvigt till emellan den sednare och ministerpr, nten v. Bismarck. Först protestcrade kronprinsen ! varmt mot den misstanka, som han hört yttras i anledning af ryktet att han skulle ämna begifva sig på egen hand till furstekovgressen i Frankfurt. Sedan yttrade han lifligt sitt bek!sgande öfver konungens tveksamhet i den inre politiken och gjorde föreställningar mot hr van Bismarcks derfliga system, som beröfvar Pi n Tysklands sympatier och måhända för evigt söndrar förbundets regenter från Hohenzollernska huset. Ir v. Bismarck försvarede sig ej mindre Hfli Konungen stod cbeslutsam och tveksam mellan dem samt lofvade å ena sidan sin son alt tänka på modifikationer i sitt system sumt å den andra sin minister att denze skulle få författa ett maviföst till Tysklands regeringar. Kronprinsen har efter roötet i Gastein gjort ett besök hos konunges al Baiern, som det säges för att prevenera honom att konungen af Preusser torde komma att gå till någon ytterlighet (utträda ur tyska förbundet) om de öfriga monarkerna ontaga Öster: rikes förbundsreförimförslag. Kejsaren af Fserrike har dessförinnan besökt konungen ar Baiern, RYSSLAND. Genom en ukas till dirigeravde senaten af den 30 sistl. Juni bafva de sedan längre tid tillbaka förberedda, nya tuteraa för de ryska universiteterna (Dorpats undantaget) erhållit stadfästelsp och offentliggöras i de officiella tyska tidningarna. Vi med. Hela här neden de väseudtligaste grunddragen af desamma: Statuterna sönderfalla i 12 kapitel och 147 aragrafer. De särskilda kapitlen innehålla: ) allmänna bestämmelser, 2 dm fakulteterna, 3) om kuratorn; it, 5) om förvalt: ingskötistlich sälnt universitetets jurisdiktion och sli, 6) om p:orektor och inspektor, 7) om lärarne och de 1ersoner, som äro anställda vi universiteternas hjelp läroanstalter, 8) om 1 jue 9) om de lärda graderna och hede jedamöterna, 10) om medlen till utveckling af universiteternas lärda verksamhet, 11) om hjelpläroanstalterna, och 12) om universiteternas rättigheter och privilegier. Af de allmänna bestämmelserna finner man att universiteterna bestå af de hittills existeran de fakulteterna (S:t Petersburgs utan den medi: tinska, men i dess ställe med cen fakultet för rientaliska språk), och att utomdess konseljen, förvältningen, universitetsdomstolen, prorektor och inspektor höra till universiteternas integrerande delar. Adjuonktstjensterna bortfalla fi framtiden, och i deras ställe inrättas ordi och extraordinarie privatdocenttjenster. Fakulteterna kunna fördelas. Dekanerna väljas af fakulteterna bland de ordinarie professorerna (endast när dessa äro färre än tre, kunna äfven de extraordinarie vara valbara). De e.o. professoterna ega rätt att del akultetssessionerna. Beträffande de särskil ultetena, består 1) den historisk-filologiska af 12 professorer och 7 docenter (bland dem filosofi, de indogermaniska språkens komparativa grammatik, allmän litteräturhistoria och slavisk filologi, äfvensom för konstteorl och historia), 2 den fysisk-matematiska af 16 professorer och 3 docenter, 3) den juridiska af 13 professorer och 6 docenter (bland dem för den slaviska ingstiftningens historia, för rättsfilosofi och statsrätt), 4) den med i 16 professorer och 17 docenter, 5) den för orieataliska språk (endast i S:t Petersburg) afd pro fessorer, 8 docenter och 4 lekto Styrelserna af univer dem lyåande lärgområde t torerna, under högsta ledning af ministern för folkup ningen. I utomordentliga tall tro de beny gade att vidtaga alla åtgärder, ätven om de öfFerskrida deras maktbetogenhet. De sanmm kalla konseljerna i universiteternas ans ter när de för godt finna. Rektor seljen på 4 år bland de ordinarie profe erhåller kejserlig stadfästelse. fan ste jgten öfver universitetets bästa och vidr nödiga mätt och steg. Han är orde je i konseljen och förvaltningen, permitterar professorerna på h på längre tid det un 29 dagar och på med kurators samtycke, emottager ansökningar af inträdessökande, eger rättighet att hos kunseljen eller kurator göra anmälan om professorernas lagstridiga förfarande, och undertecknar diplomerna. I händelse af laga förfall skötes hans embete af prorektor. Universitetskonseljen består af de ordinarie och extraordinarie professorerna. Rektor egeräfven att inkalla docenter i densamma. Till konseltjens åligganden höra: prietektionskatalogens ft ställande, tilldelandet af lärda grader, medalje priser och stipendier, besittondet af professorater och granskningen af universiteternas budget. Kurators fastställelse erfordra: konseljens anordningar såvidt de röra förstärkning at universitetets läromedel, val af docenter, lektorer och kustoder, anställning af privatdocenter, val af uni versitetsdomare, och dessa personers afskedande eller afsättning. Ministerns fastställelse erfordra: val och afskedande af rektor, dekanerna, prorektor eller inspektor och profes: a, fakulteternas indelning i afdelningar, inrättandet af lärda sällskap. Kurator best: ruvida konseljens protokoller få tryckas. Universitetsförvaltningen består af dekanerna och prorektor, och ombesörjer hufvudsakligen administrationen. Dessutom bestämmer den äfven öfver studenters ställande inför universitetsdomstoi len. Universitetsdomstolen hestår af 3 ledamöter, hvilka årligen väljas bland professorerna och stadfästas af kurator. En bland dem måste tillhöra juridiska fakulieten. Denna domstol åligger det att undersöka och döma, när ordningen inom universitetets byggnader och anstalter störts Al ER än dann te le g til d: m fö u Di vi fa le tic ki ut