Article Image
JALUTANVICTED BIVIIRG SVIF paAle stilla hafvets fiskon. (Ur Chambers Journals.) (Slut från n:r 172) Eno hvar känoner naturligtvis till hajen, hvilken i så många delar af verlden gör badniag farlig, och som gör tjenst såsom oceanens renhållare i det han slukar ailt, följer fertygen öfver oceanen, när det fionas sjuka om bord, i förhoppning att få kalagera på ett lik, samt ligger och lurar utanför iofödingarnes byar, för att föda sig med all oterighet som kastas i hafvet. En gång bevittnade man vid Calvadosöarne en strid mellan hafsadvokaten, såsom sjömännen kalla honom, och en sugfisk, vid hvar stjert en stor trälabb blifvit fastbunden medelst ett ungefär famnslångt tåg. Detta grymma nöje kallas om bord på fartyg att göra spritsezelrår. Striden beskrifves sålunda af ett ögonvittne: — En ofantlig strimmig haj, hvilken tycktes vara omkring 14 fot lång, och som kryssat omkring fartyget bela morgonen, dök långsamt upp och läggande sig å ena sidan, försökte han gripa den tydligea hjelplösa sugfisken, men denna högg sig med stor vighet inom ett ögonblik fast vid hajens rygg, bort bar det nu af med odjuret i full fart, under det att sugfisken höll sig lika fast qvar som en snäcka vid en sten, med trädklossen släpande efter sig. Hojen rullade och tumlade sig nu omkring. men lade gig slutligen, utiröttad af sina ansträngningar, stilla för en stund. När han fick se träklabben, tog han den i gapet, befriade sugfisken derifrån genom en knyck på tåget och gjorde ett anlopp mot sugfisken; men hans obetydliga motståndare var åter för qvick för honom, och sugande sig fast tätt bakom ryggfenan, trotsade han hajens ansträngningar att frigöra sig, ehuru denne tumlade om, piskande vattnet med sin stjert så att det yrde omkring. Hurudan utgången slutligen blef, kunde vi dock ej med säkerhet utröna. Ett annat fiske, som bedrifves af infö dingarne, eburu i liten skala, är å sjökon, nves besynnerliga kroppsbyggnad gifvit upphör åt oräkneliga fabler. Den antuges ha varitmytelogiens Triton, skaldernas si ren och den moaerna tiden hafsfru. Begifvenheten på det undertula är egen för hela menniskoslägtet, men törträdesvis för dem, som af omständigheterna blifvit kaelade på långt afstånd från fertlet af deras egen rage, der inbillningskraften emförelsevis I ensligiet lemnas fritt spelatt utöfva gin makt. Så t. ex. tra hollärdarne på Java, då de händelsevis få se en klipporna dägga sina ungar på vattenytan, men dyka ur siste, s upptäc. 5, sig ha skådat hafsfrw, oc kr t Ä . tavias tidmo28r äro kela vecko uppfylld af dispyter om tillva.2 elter ice. tiltvaron af halsirun, Flera species sjökor äro kända af naturforskarne, en i Mex. OBein viken, en annan vid kusten af Chili, en tredje bland de indiska öarne, en fjerde i Röda hafvet och en femte i vestra ändan af Stilla hafvet, hvilken är den australiska varieteten. Denna är eftersökt af infödingarne uteslutande för sin olja. Vid stranden af den nya kolonien Queensland ligger en lång, smal öd, bestående af en rad af sandkullar, af hvilka somliga uppnå en höjd af omkring 1000 fot och hvilka åtskiljas från hvarandra af moras och laguner samt äro fläcktals beklädda med skogar af för ornamenisarbete högligen beprisade cypresser. Sanden på stranden hälles tät och fast af åtskilliga gräs slag, som slingra sig utåt dess yta och sprida sig likt ett nät åt alla håll, förhindra den att föras bort af blåsten och slutligen med tillbjelp af faktigheten förvandla den till fast mark, I alla Åsiens och A:rikas stora ök nar kan ett dylikt fenomen mångenstädes iakttagas, i det att sandkuller at alla former sammanhällas fenom någonting liknande fioringräset, mellan hvars säfartade blad lysande och vackra vida blommor ofta möta blicken. Enahanda är förhållandet på Moreton Island, der man fiuner en convonvulus med bjert röda blommor och en stjelk, som ofta är 45 fot lång. Omvexlande med denna växt finnes äfven en annan med gula blom mor i klasar, hvilken bekläder hela sandbacken nästan ända ned till vattnet. Sjö

4 augusti 1863, sida 4

Thumbnail