ett i hast hållet krig d anlogs Posners förslag att slå sig igenom, hvarpå den unge officern i spetsen för en lilen skara störtade emot ryssarne och länge hindrade hela den ryska kåren att tränga fram, hvarunder det lyckades BStrzelecki att föra återstvden af efdelningen ur elden. En fi vdtlig kula träffade Posner i ögat och sträckie honom död till marken. Posner var son till en judisk godsegare i guvernementet Plock. ITALIEN. Från Turin berättas, att en förut vid italienska hären anställd genoiofficer, hvilkea after Suvoyens afträdande till Frankrike in gör i franska hären, hade af kejsar Napoeon få:t i uppdrag att göra noggranna undersökningar af Östersjön och dess befästade platser. Han reste såsom italiensk målare och har fullgjort sitt uppdrag till kejsarens stora belåtenhet. Han har skrifvit till en slägting i Turin, att Kronstadt för någon tid sedan varit ganska lätt att intaga och att vägen till Petersburg då var lika lätt att passera, som från Paris till S:t Cloud; men nu hade det lyckats Todtleben att göra ett dylikt företag mycket svårare. AMERIKA. Från general Mesdes högqvarter hade berättelser ingått, enligt hvilka Lees förluester, sedan han gått öfver Potomac in uti Maryland och Pennsylvanien, voro följande : 5000 döda, 9000 sårade, 9500 tillfångatagna. Lees sammanräknade förluster under hela ströftåget i de norra staterna beräknas uppgå till 33,000 man. Rörande rebellbärens återtig öfver Potomac berättas, att det skedde en med tillbjelp af timmer inrättad ottbro. De sårade öfverfördes först, sedan trossen och slutligen trupperna, hvilkas hufvudmaässa passerade floden den 13 Juli. För att missleda unionisterna hade Lee låtit uppkasta en lång rad af höga skansverk och antändt lägereldar utefter hela linien. Oaktadtettstörtregn nedströmmade fortsattes öfvergången skyndsamt, och den 14 pp morgonen stod blott en infanteribrigad, jemte nögra kanoner på flodens norra strand. Unionsgeneralen Kilpatrick, som den 14 på morgonen uppbrultit från Hageretown, angrep denna brigad och eni liflig fäktning uppsted, hvarefter äfven denna: del af rebellhären drog sig tillbaka öfver; floden. Richmond Enquirer erkänner, att Vicksburgs kapitulation, Braggs återtåg, Lees ne-: derlag och anfallet mot Charleston utgjorde de svåraste slag, som drabbat rebellernas vapen allt sedan krigets början. Uti sydstaterna utvisas nu alla, som vägra att gripa till vapen för de konfedererades sak. Enligt underrättelser från Charleston af den 12 Juli lågo fem pansarskepp och 15 kanonbåtar af unionsflottan framför fort Sumpter. Tio kanonbåtar och en 40-kanons ga samt den nye monitorn Ironsides stodo i begrepp att passera öfver barren.:; De batterier, som blifvit uppförda af unionisterna skola deltaga i bombarderingen af fästet Sumter. i Från Newyork skrifves den 17 Juli: Enligt alla berättelser herrskar i dag lugn i staden, sedan en militärstyrka anländt. I går och förgår fortfor tumultet ännu med mycken häftighet. Konflikter uppkommo mellan pöbeln och soldaterna soch å ömse gidor blefvo många menniskor dödade. Den: sista betydligare striden föreföll i grannskai ef Ninth street. En truppafdelning hade lifvit sänd för att skingra de hopar som plundrade husen, så att nästan hvarje hus uti tre till fyra qvarter på båda sidorna om jaten uppfyldt af dem. Den plundrande pöbeln sköt med kulor och kastade stenar på soldaterna, som nödgades draga sig tillbaka. En förstärkning af 700 man reguliera trupper atsändes då till deras underslöd och ett förfärligt nedsablande började. Af pöbeln dödades 11, sårades 18 oeh arresterades 35. Ett kompani af 7:de regementet fick 15 man dödade genom stenkastning. En af tumultets anstiftare vid namn Andrews häk: tades. Uti ett hus i Stanton Street hade olisen konfiskerat 5000 kavallerisablar och 00 musköter. . På Staaten Island hade de upproriska den 17 om morgonen antändt dervarande vapendepåt som nedbrann. BSednare angrepo de negrernas små boningar, nedbrände dem och dödade 100 negrer. Många personer, hvaribland flera ansedda borgare, mot hvilka hotelser blifvit framkastade, hade lemnat ön. I Boston hade pöbeln gjort ett djerft anfall mot den med soldater besatta vapendepöten i Cooper street. Då pöbeln inslagit dörrarne mottogs den med kartescher ur en sexpändig kanon, hvarigenom hopen skinrades. En af dess ledare nedföll, genomförrad af kulor, vid porten, Tre unga fruns timmer och tre eller fyra små 20s som ej deltagit i tumultet blefvo lindrigt sårade. Derefter angrep pöbeln vapenbodarne i DockBireet och börttog vapen till ett värde af 40,000 dollars. Hopen skingrades dock genom revolverskott Bom aflossades af polisen. Från Charleston förmäles, attfästet Wagner på ön Morris ännu höll gig mot unions generalen Gilmours och amiral Dahlgrens förenade anfall. Den förre hade börjat att öppna löpgrafvar mot fästet. Fästet Sumter hade under tre dagar blif: vit bombarderadt af unionisterna. Man trodde i miliäriska kretsar, alt belägringen af Chärleston skulle draga mycket långt ut. Från Mexiko berättas, att gula febern och köpporna rasa uti Vera Öruz. General Förey hade befallt, att alla varutransporter till det inre ställas under franskt beskydd. General Forey hade proklamerat franska resslagen. Provisoriska utöfvandet af exeutivmakten hade blifvit uppdraget åt ge neral Almonte, erkebiskopen af Mexiko och åneral Salas. Presidenten Juarez bar för lafat alla, som slutit sig till marskalk Forey. för landsförrädare. TR TT TT OM TIM) ä NM TV BRT