CLEMENOCIA.? ROMAN AP FERNAN CABALLERO: Öfversatt från spanskan af Mathilda Söderen. Måtte ers nåd lefva ännu tusen år!4 sade Juana och förde glaset till sina läppar. CTusen år är väl mycket, men ännu ett; halft tjog år tror jag mig om att bära; jag känner mig stark som ett kyrktorn. En god ;j klinga kan väl blifva slö i eggen, men stålet är ändå alltid qvar. Ett enhälligt utrop af bifsll och glädje ! följde på dessa ord, som tycktes de närva-! rande såsom ett godt förebud för framtiden. ! Men i nästa ögonblick kastade sig don, Martin baklänges i stolen, uch en skarp, kort roselicg, afbröt hvad han ämnade ul-; lägga. tHvad var detta? utropade alla, och reste : sig upp. i Vi måste hemta den heliga emörjelsen, sade el Abad, som skyndat fram till bro) dern. i Vi skola skicka efter fältskären, sade! doiia Brigida, under det hon uppknäppte! don Martins tröja Hans ansigte var öftverdr.get med en mörkröd rodnad, han tycktes ej förmå draga andan. i Pablo störtade utur matsalen för att hemta : fältskären. i Såväl denne, som det heliga sakramentet i, kom för sent. i Don Martin andades ej mera; döden hade följt ögonbliekligt på den slagattack som -, S2 OA. B.uir 153, 155—159, 161—165, 167—169, IK 171 —173. f