stacda patriotiska tänkesätt, 1 10:jd ar nvika ; medlemmar af samma nation ofta vända vapnen mot hvarandra; ty här (undertecknade förklara uttryckligen att detta är de-iras enhälliga öfv ertygelse) hafva blott struff. bara, ärelystna afsigter sökt göra sig gällanide, hvitikas djupa ömklighet ej öfverskyles af något, i det de kämpande sökte göra j ; I hvarandra stridig en efemer makt, med fara fatt störta hela nationen uti en aferund, hvar uti den kunde gå förlurad. Under sjeltstäni dighetskriget hafva nåtionalförsamlingarne Å förmått undanrödja elora faror, genom att i fatta manliga beslut och förneka egenkärle i ken. Målte den nuvarande nationalförsam lingen lifvas af exempel, som gilvits at dess I förtäder, hvilka, då de största genom pas: .tsionerna framkallade faror hotade, funno ikraft att afböja dem och hade mod att ingå ih dessa lugnare sferer, inom hvilka endast j 4 ti patriotismen är rådande och den sjelfförneketse gör sig gällsude, hvilken räddar staterna. Då det ärorika krig utkämpades, på hvilket undertecknade syfta, var det fråga ;om Greklands existens, om afgörandet, huiruvsda Grekland skulle intaga en plats bland de sjelfständiga nationerna. Den kris, som landet för närvarande genomgår, är icke mindre farlig. Den nya dynasti, som på förhand har att glädja sig åt skyddsmakternas gunst, kan ännu icke tillfredsställa landets önskningar, Ännu äro Joniska öarne icke införlifvade med det år 1832 konstituerade riket. Ännu mera, Grekland står på punkten att vinna eller förlora Europas aktning. Dessa äro de lifsfrågor, för hvilka ni, enligt det råd skyddsmakternas sändebud gifva, måste afstå från edra stridigheter, hatfullhet och äregiriga sträfvanden. Presidenten har tagit kännedom om en depesch som undertecknade öfverlemnat till sina legationssekre: erare, såsom en skrifvelse till de stridande partiernas chefer. Denna depesch slutar med en paragraf, om hvars innehåll undertecknade anse sig böra erinra eder. Då uti depeschens föregående paragrafer undertecknade bemödat sig att hos grekerna uppväcka känslan för deras pligter mot sig sjelfva, mot lädernesiandet, mot den af dem proklamerade konungen och mot hela den europeiska opioionen, så kunna de icke lemna utan afseende, att de äfven hafva att uppfylla en dem personligen åliggande pligt, nemligen att för sina landsmän aflägsna farorna af elt ohyggligt krig, som kan hafva hufvudstadens plundring till följd. Undertecknade kuona icke glömma, utt deras värdighet ej tillåter dem, att med sin närvaro på sätt och vis sanktionera farorna af ett krig, som ej kan rättfärdigas. Undertecknade förnya till presidenten sin förklarivg att de, i händelse fiendtligheterna åter skulle börja inom 48 timmar efter vapenhvilans slut, draga sis tillbaka embord påj . sina skepp, ditkalla alla sina landsmän och! ipställa alla förbindelser med ett land, der ett så beklagligt bruk göres af tap; perheten och hvarifrån patriotismen synes vara för alltid förvisad. AMERIKA. Regeringen i Washington har offentlig gjort tvenne bulletiner från unionsgeneralen Meade rörande den slagtving som utkämp ar I des den 2 och 3 dennes vid Gettysburg uti Pennsylvanien. Den första inskränker sig i till händelserna den 2, och lyder som föl-, jer: tFienden angrep oss äfven i dag på ef r termiddagen, omkring klockan 4, och blef, I efter en af de hetaste träffniogar, sam egt rum i detta krig, på alla punkter tillbakaslagen. Vi hatva lidit betydande förluster i döda och sårade. Bland de förra befinna sig brigadgeneralerna Paul och Zook, bland; de sednare generalerna Sickles, Barluw, GraI ham och Warren. Vi hafva tillfångatagit ett stort antal fiender. Bulletinen af den 3 Juli, klockan 8 på aftonen, lyder som föjjer: Striden börjades åter i dag vid gryningen på åtskilliga punkter af linien. Fienden har hittills ej kunnat uträtta något mot min position. Alla berättelser öfverensstämma deruti, att han här har hela sin kår samlad. könligt uppgift af tångar som vi tagit, hafva generalerna Longstreets och Hills kärer i går lidit betyd ligt och många af deras generaler blefvo dö dade. General Barksdale irån Mississippi är död, och hans lik befinner sig inom våra linier. Enligt hvad hittills är mig bekant, hafva vi tagit ungefär 1600 fångar samt dessutom ett. litet ental som jag nu ej kan uppgifva. Kanonaden varade till klockan 2 på eftermiddagen, hvarpå fienden tvenne gån ger angrep min venstra flygel och min center eamt båda gångerna blef tillbakaslagen med svår förlust samt lemnade nära 3000 man i våra händer. Bland fångarne befinna sig brigadgeneralen Armistead samt många öfverstar och officerare af lägre rang. Fienden qvarlemnade en mängd döda: å slag: fältet ock ett stort antal särade i våra händer. Förlusten på vår sida var betydande. Generalmajoren Hancock och brigadgeneralen Gibbons äro sårade. Sedan unfallet var tillbakaslaget, lät jag, emedan jag hade an ledning förmoda, att fienden skulle draga sig tillbaka, företaga en rekognosceri: g från venstra flygeln, hvarvid underrättelse inhemlades, att tlienden stod der med en aneenlig styrka. Mitt kavalleri var hela dagen oafbrutet verksamt på fiendens båda flanker, och oroade honom med stor framgång samt ojorde kraitfulla anfall, fastän det stötte på en öfverlägsen makt, bestående af både kavalleri och infanteri. Härens sinnesstämning är förträfflig. Presidenten Lincoln hade den.4 Juli offentliggjort löljande proklamation, daterad Washington klockan half 11 på morgonen: Presidenten låter kungöra för landet, att underrättelserna från Potomachären, hvilka bå till den 3 dennes klockan 10 på aftonen, ända denna kår til högsta ära och lofva unionens sak ett stort resultat. De många jappra som fallit hafva rätt till allas aktning och deltagande. Presidenten önskar innerligt, att folket med djur, aste tacksamhet tänker på Herran, hvars vilja mäste gå fallhardan Amnh ärar hanam nå donna dag mt AM Ä kt CN Pt FR br pn A FR OR bär Jr VA fr Ft Ja Hr FR RK DR rr Vt Jr KN br FR RR Na 0 m rn — a Mm rm f e yV k r 1 r 8 ;