STOCKHOLM den 16 JulL Naturforskaremötets festmiddag. Bedan det nionde skandinaviska naturforskaremötet i går var officielt upplöst samladea en stor del af dess medlemmar, ett ental af omkriag 380, till en gemensam middag i Berns lokal vid Berzelii park, der mötet äfven förut haft sina middagar och sin klubb. Stora salongen i Berns hus upptager både i höjd och längd hela dea åt parken vettande delen. I lävgd mäter den sig med stora börssalen och torde till och med vara bredare än denna. På södra långväggen har den läktare med balustrad för åskådare och på vestra tvärsidan läktare för orkester. Östra tvärväggen har en nischtorm:g fördjupning, som no var prydd medtlefvande växter ceh tjenade till tribun. Framför tribunen var dukedt ett bord tvärsöfver salen. Hedersplatsen vid detta bord innehades ef prins Oscar. Jemte honom sutto mötets ordförande, generalsekreterare och honoratiores, landtmarskalken, erkebiskopen och bondeståndets talman, öf verståthållaren m.fl. Längsefter salen voro flera bord placerade för öfriga gäster. Man såg bland dem många damer, och sora läktoren var upptagen af åekädarinnor. Musik utfördes under och efter middagen af Andra gardets musikkår under direktör F. Sjöbergs anförande. Under middagen lemnade ordföranden i första rummet ordet åt danska etatsrådet Forckhanmer, som i bjertliga ordalag föreslog skålen för kooung Carl XV.Den andra skålen egnades af generaldirektören Huss åt konuog Fredrik VIL . Talaren uppdrog en jemförelee mellan Erik Ejegod och Danmarks nuvarande monark, och finnande dem lika störa i redobogenheten att offra allt för fäderneslsndet, tömde han en skål för Fredrik den Ejegode. 1ill denna skål afsjöngos några strofer af följande sång: Mel: oDet er et yndigt land En skål för Danmarks kung, Den fölkelige, ljure!! Tag gläset, broder, sjung! Kung Fredrik har sin tid förstått, Ti honom derför äre; Skön är den kungens lott! i gyllne Bars krans — De nordiska Cyklader — Står högt hans tron i glans; Och starka drakar vakta der, I mörka, slutna rader, De undersköna skär. Der bister viking droj Till strida i fordna tider Och skatt med svärdet tog, Der gå kulturens kämpar na Till segersköna strider; Der, Fredrik! herrskar Du. Du värnar med din hand De fält som skördar bära, Du lifvar snillets brand, Du delar landets fröjd och sorg; I Danmarks glans och ära Du ser Ditt Fredriksborg. Den stolta Dannebrog T-Botas YE lekar 7 skördat ära nog; Ne svajar den i fredens lund Och trifs btard hemmets ekar Vid fridlyst Öresund Germania! vänd din lust ifrån de lunder sköna, 1frän den rika kust! Att hjeltar stå vid Eiderns strand, Det her du nog fått röna — Tag bort din djerfva hand! Kung Fredrik med sin här Och sina goda drakar Äun skyddar land och: skär; Än kraft och merg hans Danmark har; Kring tronen folket vakar; Predericie står qvar! PM per Herman Sätherberg. Professor Chr. Boeck från Kristinnia föreslog en skål för priss Oscar, som med så mycken värma och framgång sjelf idkat vetenskap och konst och som visat så vermt intresse för detta möte. Kunglig sekreteraren F. Sander reciterade efter detta tal följande sång: O kungason, som delar våra fröjder, Från foten af en tron är vägen lång Till vetenskapens och till konstens höjder: Dock ställer du till dem din gång! Du vet det väl, att under ljusets fana Går mödosam och törneströdd en bana Till mensklighetens sanna, sköna mål. Det var en tid, då fjäten voro tyngre; Men grånad forskning syntes åter yngre, När han som Fenix stigit ur ett bål. När. mannen med det djerfva snillet sade, Att jordeh hvältver sig kring solens klot, Prometheus lik, som elden gifvit hade, Han bojor fick om hand och fot Men tanken ordet dock behöll i huset, prlerimen-anden genomsökte gruset Af en förgången herrlig bildningsverld; Han strö, vade igenom all naturen Med facklan i sin hand; på vingar buren Han aällde genöra himlarna sin tärd. Hur mången villa bar ej skingrad blifvit För blott en blick i förr fördolda rum! Och mången lärdom har den genius gifvit, Hvars tunga länge varit stum. Hur annorlunda under stjerneringen, Ja mera klarhet kastas öfver tingen Och deras lagar uppenbara sig! 8e, under menskobarnets svaga händer Naturen jättekrafters hälfstång vänder