och med 10 k I 15 föreslås: 4Gör någon våld eller annan misshandel å embetsman, i embetsärende, eller i för att honom till någon embetsåtgärd tvinga eller derifrån hindra eller att å honom för sådan åtgärd hämnas, dömes till straffarbete från och med 2 till och med 6 år; dock mä, der omständigheterna äro synnerligen mildranie. tiden ör straffarbetet till 6 månader nedsättas.4 Hrr von Koch och Ohvecerona samt frih. C. S. Her melin ville hafva den ändring, att det skule beta straffarbete i bögst 6 år eller fävgelse. Man ansåg stundom owständigheter kunna fö komma, som göra tillämpning af det inför opi vionen vanärande straffarbetet vara alltför strängt, isynnerhet om embetsmannen måhända sjelf vifvit anledning till våldet. Likheten inför lagen skul!e i detta fall äfven försvinna, emedan man skulle hesitera att, om till exempel en ung rjensteman förgripit sig på en äldre, vila störta den förres hela framtid. För bifall talade grefve E. Sparre och frih. Armfelt, hvitka ansågo brott af dylik art vara så stora, att ett strängt straff utan samvetsömhet kan af domaren ådömas Ett kraftigt skydd för embetsmännen af rele vore ett bland frihetens grundvilkor. Grelve G K. Hamilton delade i det hela hr von Kuchs äsigter, men kunde ej gå in på ändringsförslaget, emedan det rubbade hela systemet genom att göra latituden för stor. Paragrafen bifölls genom votering, som utföll med 18 ja mut 13 nej. I 3 , som utsträcker förenämnda skydd till ledamot i taxeringseller prötningskomite, eller styrelse för allmänt verk eller allmän inrättning, el:er den som i nämnd eller jury sit ter, bifölls efter det he von Koch frågat, hvarföre ej beredningskomiåt ätven Llifvit inbegriven, samt om med nämndäfven menades kommunalnämnd, och greive E. Sparre I sörklarat, att här endast vore stadgadt orm de myndigheter, som hafva beslutande rätt och domarenämnd; de öfriga kommunala tjenste nen voro skyddade eniigt 5 S. I4sf ereslås enahanda ansvar för den, som iper sig å norsk embetsman. Grefve C.G. ner yrkade afslag; en norsk embetsman har ej embetsutöfning i Sverge; på lika goda il skulle man sätta samma skydd för embetsnnen i Danmark, Preussen, ja på — Madagaskar För vifail uppträdde grefve E. Sparre, ih. Armfelt, hi v. Francken och frih. L. De Geer, hvilken sistnämvde bland annat upplyste att motsvarande stralfbestämmelse finnes 1 norsk iag. Vid anstäld votering segrade denna mening med 19 ja mot 10 rej. Grefve Mörner anmälde sin reservation, hade vid genomögnandet af norska strafflagen icke kunnat få reda på något reciprokt stadgande och önskade att lagutskottets ledamöter en annan gång vid åberopandet al dyhkt mätte hänvisa hvar det svår skrifvet. 13 8 stadgar att folkmängd, som samlar sig tillhopa och stör lugnet, utan att vilja tvinga oftentlig myndighet, må straffas med böter trån 10 ull och med 2600 rdr, samt anstiftare till stratfarbete i högst t år. Hr v. Koch och grefve C G. Mömer yrkade bifall till hr Lemechens reservation, alt fängelse måtte sättas såsom alterativt straff för antörare; frih. Armielt försv ide utskottets förslag, som äfven af ståndet godkändes. 11 kap. 6 S stadgar böter, minst 25 rdr, eller ingelse i högst 6 månader för den, som ästadkommer förargelse genim svordom och oljud i konungens slvtt eller der han vistas, inför rikets -tönder. sittande rätt och allmänt embetsverk. Or v Koch och grefve G. K. Hamitton ansögo stratifet för högt och ville hafva detsamma inskränkt till böter. Grefve Sparre försvarade utskouets och hr Carlhim Gyllenskjöld ett sä skildt förslag att något minimum af böter ej skulle bestämmas, så att ordalagen skulle vlifva straffes med böt r eller högst 6 månaders fängelset, — Först voterades om kontraproposition mellan hrr Carlhemn-Gyllenskjölds och v Kochs förslag, hvarvid det förra segrade med 23 ja mot 13 nej. id slutligen anställd hutvudvotering an!ogs äfven hr Carlheim Gyllenskjölds förslag 23 nej mot 18 ja, hvilka voro för bifall till 0 d ad. Nästiovljande S, som för den, hvilken vid gudstjenst elher i rum, som i föregånde 6 söges,! årager lifsfarligt vapen, föreslår bötesstraff ej: under 50 rdr, återremitterades, på yrkande af hrr! v. Koch och RB. Th. Cederschiöld. hvilka visade I. mkonseqvensen der: att man för en enkel svordom kan dömas till fängelse, men för hot att mörda någon undslipper med böter. Grefve E Sparre sgökte försvara utskottet, men motsatte sig ej återremissen. Vid 15 8 om ojud m. m på allmänna platser, ville hr Carlheim Gyllenskjöld hafva nå gon straffbestämmelse för svordom. men på hemställan af grefvarne Sparre och G. K. Hamilon, hvilka visade huru svårt det blefve att ru bricera dylika fanständighetsbrott blef S af ståndet oförändrad bifallen. Öfver 12 kap. 9 8, så lydande: norska allmänna handlingar, märken och siämplar, vare, om förfa!skning eller missbruk deraf sker, lika med svenska ansedde, uppkom en liflig diskus: sion. Mot sjelfva det afsedda innehållet uppträdde endast fiih. T. Cederström, som ansåg oss ej behöfva hafva gemensamma lagar mera med I Norge än andra länder, och i början anhöll om I alslag, men sedermera åtnöjde sig med återremiss. För denna sednare mening voro hrr RB, Th. Cederschiöld, Olivecrona, von Koch och Dalman, hvilka framhöllo det ologiska i sjeliva edaktionen, af hvilken man skulle kunna draga den slutsats, att norska handlingar skulle fö ralskas eller missbrukas, för att blifva lika ansedda med de svenska. Olika redaktionsförslag ramställdes, hvilka vi ej anse oss böra upptaga, enär S återremilte ades. För bifall talade frih. De Geer, gretve Spurre, frih. Armfelt och grefve Hamilton. I 21 och sista 8 af kapitlet föreslås för alla 1 arter af förfalskningsbrott förlust för alltid af: medborgerligt förtroende; dock så att detta straff kan på viss tid tilldömas den. som icke med; brottet gjort någon skada. Härvid yrkades af: hr Dalman, gretve G. K. Hamilton, hrr Olive-; erona och v. Ehrenheim bitall till hr Carlens! reservation, hvari han begär att förlust af förtroende på viss tid må kunna al domaren ätven i andra fall vid förmildrande omständigheteri ådömas. För utskotets förslag talade gretve E Sparre och hr Carlheim-Gylienskjöld. Vid votering aslogs och antogs reservationen med 17; nej mot 8 ja. Här attots för dagen och åtskildes ståndet kl. , 4 e. m. Presteståndet, Föredragningen af strafflagsbetänkandet fortsattes och afs utades. Dervid bitölls utan dis kussion bela 16 kap., om falsk angifvelse. så ock: annan ärekränming, med undantag at 3 :s förra, del, samt 12 8 hvilka båda på yrkande, den! ene af biskop Bring. den andre at domprosten; Björling biföllos enligt K. M:te förslag. I 17 kap... om äktenskepsbrott, uppstod om 3 8 en kort öfverläggnivg, i det dr Sandberg yrkade återremiss, i sytte att behålla något af den gamla lagens ailvarliga stadganden. Deremct föreslogo dr Petrelli, domprosten Björling. bitkop Brin och prosten Janzon att den skulle hel och hål; let utstrykas, hvilket ock blef ständets beslut. —; Öfriga paregraser bifollos. I 18 kap, om sedlighetsbrott, blefvo 4 på yr-. kande af domprosten Björling, samt 6. 9 och 14 : SS på yrkande af biskop Bring antagna enligt K.: M:ts förslag: i Dowmprosten Björling föreslog att 8 skulle lyda: Öfva ogilt man och ogift qvinna otukt med hvarandra utom de fall som förut sagde äro, varde straffade för lönskaläge med böter: högst etthundra rdr; dock må det straff ej tillmpas å qvipna förr än kon tredje resan siv; förbrutit. TBegår husbonde otukt. med sin tjen-) steqvinna, vare detta för mannen änsedt sow en? fe mår dan At KRd hat: srt dan AN. AdA ch