eka gensdarmeliev. sa sosatssesnsödisinnin RIKSDAGEN. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Prostostlåndet iForts. fr. gårdagsbl.) Sedan sjette kapitlet angående skadestånd bifvit bifallet i sin helbet enhgt utskottets förslag, ttraderiksarkivarien Nordström ungefir följande: Vi stå nu vid en ny afdelning af det kongl. törslaget till ny brottmålslag. ittills ha vi blott haft att göra med de allmänna grunderna, principerna. hvarutur hela det följande emanerar, vi komma nu till deras tillämpning på de speciella fallen. Hvad som här först träder oss för tgd nen är den stora och godtyckliga makt. som i lagd i domarens hand, antagandet af det s. k. latitudsystemet. Den vidsträckta latitud som i det nya förslaget inrymmes åt domaren, borde aldrig förunnas honom, så länge vårt nuvarande rättegångsväsende eger bestånd, och nägon reorganisation deraf ännu ej kommit ifråga. Man har i domarens hand lagt en alltför stor makt öfver den anklagade, ett förhållande som ovilkorligen måste ogillas. Enligt nu gällande lag eger jomaren, på skedd angifvelse eller till följd af allmänt rykte. utsätta ting. Han leder hela den preliminöra ransakningen, för sjelf protokollet och ger det sitt innehåll, sin fides publica, och dömer slutligen sjelf efter sin egen uppfattning och med ledning af det protokoll han sjulf fört Hvilka remedia juris eger då den anklagade? Inga andra än sina svar. Men någon säkerhet finnes ej att dessa svar biifva i deras rätta mening uppsattade-och i protokollet intagna. Han får ej anlita er försvarare, utan på sin höjd ett rättegångsbiträde för iakttagande af de vanliga rätte gångsformerna. Vanligen föres blott ett memorial protokoll, och först sedan saken är afgjord och dom fallit, uppsättes protokollet. Man tänke sig en domare om några och tjugo år, en ung man. som efter nyligen slutade studier gör sin första lärospån, som saknar den mennisko! dom, den mångåriga erfarenhet, den skarpa blick, som läser i bjertat hka tydligt som i ansigtet och i ansigtet lika väl som i hjertat — egenskaper, som förvärlvas endast genom lång p tik och för en öfvad domare underlätta sannin gens nppdagande. Denne unge man eger duck I sina händer en makt så stor, att man Iinå-te ogilla ett system, som lemnar så stort rum än godtycket, som förlänar samma myndighet åt ynglingen och den erfarne domaren, samti hans oerfarna händer lägger den avklagades framtid, hela hans väl och ve. Att med en sådan rättegångsordning allmänna opinionen icke höjt sin röst, måste bero antingen på gammal vana eller Jit till domarekårens redbarhet. Men denna sednare ensam utgör ej tillräckligt motiv för en så vidsträckt latitud, ätt domaren eger efter godtycke utsträcka straffet ända till 10 års straffar bete. Då bör åtminstone den anklagade, såsom i andra länder är fallet, ega vid sin sida en man af facket. Man bar der ock bredvid domåren ställt en annan myndighet; den allmänna ran sakningen verkställes af en person, och domen afkunnas af en annan med ledning af protokollet, som föres icke af domaren utan af annon ansvarig embetsman. Allt detta sakna vi. oc! häraf synes att antagandet af latitudsystemet i här föreslagen utsträckning kan medföra betydliga vådor, helst vi ej ens ega en jury. Förslaget är alltså förtidigt, och talaren önskade av le som reformera lagarne måtte göra sig nogr reda för hvilka förslager de framlägga och i hvilken ordning det sker. — I dessa åsigte. instämde en stor de! af ståndets ledamöter. Sär skildt trodde dr Sandberg bättre vara att för hvarje fall stadga en särskild Jagparagraf, än lemna allt åt domarens godtycke, hvaremot biskop Bring snmärkte att, om dermed afsåges en återremiss af heia betänkandet, ståndet skulle sjelf beröfva sig möjligheten at deruti göra nö diga modifikationer, Dr Awmqvist föreslog ståndet ait till K. M:t aflåta en underdånig skritvelse med anhållan att processoreningen måtte undergå nödig förlindring på samma gång som ny Urottmålslag antages, Bamt anhöll av härom framde få väcka motion, ifall omständigheterna syntes sådant foråri Derefter föredrogs 7 kap om religiorsbrott, hvars alla: paragrafer godkändes med undantag blott al den 3:dje, der utskottet föreslår böter ull belopp af högst 20 rdr för arbete å sönoch helgedagar från kl. 6 f. m till 9 e m., med mindre det sker till egen eiler anstras nödtorft, äfvensom för försäljning i kramlåda eller annan dylik bod under samma tid. — K. M:t har i detta hänseende föreslagit böterna till 50 rår, hvilket un: Fra af domprosten Björling och biskop ring. Riksarkivarien Nordström yrkade återremiss, emedan han ansåg paragrafen sakna nödig klarhet och ingen menviska kunna undgå att enligt densamma bötfällas. om man ej vuder den be: stämda tiden vill sitta med arnmarne i k Ty restmannens arbete på sin predikan är i sådan: änseende alldeles lika med det smeden gör vid en hästsko eller skomakaren vid en stöfvel. — I detta yrkande instämde dr Falk och professor Agardh, hviiken sednare för sin del ansåg att sättet för helgdagens firande bör öfverlemvas ät hvars och ens religiösa känsla och straffas blot om andra deraf störas eller allmän forargelse åstadkommes. Vid anställd votering segrade K M:ts förslag — d. v. 8. det högre bötesbelop pet — med 18 röster mot 13. mot hvilket beslut rtiksarkivarien Nordström reserverade sig. Dowwprosten Björling anhöll slutligen få und proto oilet anfera sin åsigt, att jemväl för svordom och nmassbruk af Guds namn bort i detta kapr tel ansvar stadgas. NL Kr Ah NTRRV IE SYNT RvR