till 8 med förhöjning med 25 ja mot 13 nej, h rades. a 1 Angående kapitlets rubrik religionsbrott upp, kom äiven diskussion, i det hr Ribbing ansäg den. nog svätvandes och ville bibehållande af 9 ran 20 till50, utföll j rigenont.Ss återremilte3 den gamla titeln om försmädelse mot Gud och sabbatsbrott samt begärde återremiss. Hr Dalman och grefve G. K. Hamilton förfäktade den sednares reservation, att bela rubriken borde borttagas, och 85 förflyttas till början sf det 11 kapitlet om fridsbrout, emedan dylika förseelser ej. om de begås i enrum, böra kunna beifras. Frih. De G6er, grefve E. Sparre och frih. Armfelt förordade bifall. emedan ändringen skulle medföra rubbning i hela systemet: och man skulle såra folkets känsla genom att I icke särskildt rubricera brott mot religionen. j Rubriken godkändes genom votering med 32 ja mot 10 nej, som voro för grefve Hamiltons re; servation. För de 2 andra debatter, som förekommo, hinva vi ej i dag redogöra, utan inskränka oss till att nämna det alla ofriga 8S biröllos till och med 9 kanitlet, hvarmed i detta plenum afslutades. Ytterligare 2 voteringar förekommo, nem-! ligen vid 8 kap. 1 S om fi eri, som bifölls med 18 ja mot 12 nej, hvilka voro för en af hr Olivecrona önskad uteslutning angående Norge och 9 kap 9 8 rörande våld mot norsk regering eller storting Denna S, som af grefve C G. Mörner ansågs öfverflödig, bifölls genom 20 ja mot 17 nej Ståndet åtskildes kl. nära , 3. Prestos åadet, Ridderskapet och adels inbjudning i afseende å bankoutskouttets memorial n:: 42, rörande bankovinstens användande, bifölls på yrkande af biskop Annerstedt, och vid 1 sammanhang dermed skedd föredragning af nämnda memorial biföllos d:ss tvenne första punkter, hvaraf den andra innehåller förslag till voteringsproposition i förstärkt utskott, angående vilkoren för nya filialj E u ell äf R rn 5 m a h te a! st nanna P ti a b r k f n a n bankers rätt till erhålavde af kreditiv från riksbanken; de tvenne sista lades deremot till handlingarne. Derefer fortsattes behandlingen af strafflagsbetänkandet. I 1 8 af 8 kap, som handlar om förräderi, så ock andra för rikets säkerhet men-! liga brott, föreslår utskottet att den, som söker lägga Sverge och Norge under främmande makt, bryta rikenas förening, beröfva konungen it. eller frihet samt beröfva tronföljare eller annan prins lifvet ete . må straffas till lifvet eller med straffarbete på lifstid, somt om faran var ringa, till straffarbete från och med 6 till och med 19 år; i K. M-ts törslag finnes deremot intet alternativt staftarbete föreslaget. Färom uppstod en längre dis: kussion, hvarunder root utskottews förslag uppträdde biskop rivg. rosten Palwlund, domprosten Sundberg och Björling, doktorerna undgren, Runsten och Falk hufvadgakligen på den graad, att genom medgifvande at en så stor I utsträckning oc Is verket K. Mits benådpingsrä händer. Fäliden blir att dödsstraffet, som nu; qvaratår i lagen, aldrig kommer att tillämpar, ty domaren skall ej vilja aga på sitt samvete det dryga ansvaret för en dör sdom, om han kan undvika det. En annan fars är att underdomstolarne komma att döma mycket Gli hvarförutom just för dessa brott politiska om nögr heter kunna utöfva påtryckning på domaren. På alla dessa skäl yrkade talarne antagande af K M:ts förslag. För bifall till utskottets hemställan åter ytt-Å rade sig doktorerna Almqvist, Gumaelius, Schram I och Landgren samt kyrkoherden Otterström och i doktor Forssell, af det skäl att principen af det alternativa straffarbetet, i stället för dödsstrafi, i detta stånd borde ega goda grunder för sig; underdo len eger ju i allt fall ej afgörande makt 1 dy mål, utan blir dess dom underställd högre prötning; de personer, som yttrade sig moi dödsstraftets offentliga verkställande, borde ock vara nöjda med utskottets alternativ. Samvet börda bör va! ej heller vara värre för underdomaren än för den som nu eger doms: rätt i lifssak, och underdomaren, vom har inför sig både brottsling och vittnen, som är i den ort der brottet blifvit begånget, bör bättre än åannan ort boende öfverdomare kunna bedöma brottets svårare eller mildare art, samt följaktligen, om han eljest har nödig insigt och vaket samvete, lättare kunna fälla ett rättvist utslag. Om man utgär från den åsigt, att straffet skall vara ett medel till brottslingens förbättring, så vore det ju dessutom en vinst för samhället och ett stort steg framåt, om dödsstraffet ej behöfde tilllämpas. Vid s dsystemet lägges i sjelfva! t i unde domarens I lutligen anställd votering antogs K. M:ts förslag med 26 röster mot 10. Till följd häraf blefvo alla de paraj rafer i detta kapitel, der utskottets förslag skiljer sig från K Mets genom tilläggande uf alternativt straffarbete, afslagna på yrkande ar biskop Bring med undantag a den 22:dra och 30:de, hvilken sistnämnde återremiuerades. I nionde kapitlet, om majestätabjott. så ock om brott emot rilksstyr-lse eller vikets ständer; tiande, om broit emot offentlig myndighet; elfte, om iredsbratt; toltte, om försalskningsbrott; trettonde, om mened; fjortonde, om mord. sråp och annan misshan. el, samt temtonde kapitlet. om broit emot annans frihet, hvilka samtliga föredrogos och algjordes utan någon egentlig diskussion, blefvo, med afslag å utskottets hemställanden, i K. Mets förslag uppställda svårare gstraffbe mmelser bifallna, nästan uteslutande p yrkande af biskop Bring och domprosten Björling. Endast i ugnde kapitlets fjortonde paragraf, rörande församlingsijljet, segrade utskowuets .-emställan efter votering ned 14 röster mot 14. Borgareståndet slagna strafilagen. ifrån o dervid godkänt de 18 första S som bestämmer att om förvandling af b ordne k beftallningshafvande, dock först efter votering som utföll med 23 ja mat 17 nej. Hr S. Trägårdh gjorde den anmärkningen un fr vandlingen bör i utslag 2tå omnämnd , eljest kan straffet fördröjas för länge. Hr Bovin instämde: återremiss påyrkades af hrr Lundberg, Bkholm, Loven och R. dgård. För bifall talade hrr Göurln och Lemchen. Via Å:de 6:te och 9I:de SS yrkade hr Henschen under hv nyisande till sin reservation, återremiss. Hr Sundvallsson motsatte sig böters förvandling vill vatten och bröd och förordade i stället lag beredningens förslag som endast upptagen en ket fängelse såsom förvan Uingsstraft. Hr Cart6n yrkade bifall och päminie !erom, att genom förvandling till vatten och bröd, beröfvas lagbrytaren iriheteg på kortare tid än eljest. Angående den 19:de 8, deri stadgag, att den som till förlust af medborgerligt förtroende dömd blifvit skall såsom vanfrejdad anses, upgstod en något liftigare diskussion och sedan samtlige 32 talare som mot S:n haft anmärkninid . zar alt göra, at sig om återremiss återge som ut f5ll med 33 raiiterades S:n genosj votering, 4 e röster för äterremiss mot 12 ja som ville bifala ens mma För bifall yttråde eg hrr Carln och Lemcben. Hr Henschen yrkade borttagande at orden för viss tid Hr Sundvallsson önskade vorttagande sf orden Ssom af honom innehafves och förordade lagberedningens förslag till redaktion af :n framför utskottets. Hr B örek vill: att sin skulle lyda helt enkelt så. att den som Llifvit dömd förlustig allmänt förtroende skuile va oberättigad att utöfva embete, tjenst eller annan allmän befattning eller dertill v Hr Ekholm motsatte sig det af niskottet föreslagna tillägget nfrej i såsom innefattande ett skamstr aft. Hr Ridderstad motsatte sig likaledes sjamstraffen, hr Bovin likask. . Ax br Hevuschen väcett förslag, att vid slutet af detta kap. skulle tilläg, ny 5 af det inne häll. att der konupgen gifvit nåd för eit traft, —— -. !Ttr72222!QX———---Lss—D82MDMDDeev—v —m— nn —LL — OA —ALL AL RV ROTERAR RARE AASE RER AY ft, I 6 u r 8 d vy g I d e h in it t v r Tr n a a S. a ,; s s Uj I 1 ( f I I 1 a