Deremot yrkades återremiss al dr Falk, kyrko-! herdarne Wennerström, Ternström och Örtter-! ström, hvilka arsågo S vara allt för sträng. En embetsman bör väl icke straffas hårdare än an j dra medborgare, hvariörutom det är obilligt att! en mindre förseelse, t.ex. vigsels förrä tande i utan laga lysning. skall vara belagd med samma giraff som. ett stort brott, utvisande moraliskt I förderf. Äfven här skreds till voiering, då 8 1 dlerremitterades med 17 röster mot 16 för K. M:ts förslag. (Forts. följer.) Borgareståndet. Ståndet medhanngunder eftermiddagen endast de 2 första S5 af det nya förslaget till strafflag. Särdeles yttrade sig v ånga af ståndets ledamöter argående dödsstraffet. och man var temligen ense om d:ss olämplighet och öfvertygelsen om i åess snara öfverflödighet, hvarföre också ingen; talade för dess absoluta bibehållande med unI dantag af hr Alander, som ur filosofisk ståndpunkt, under äberopande af Fichte. sökte deducera dess förnuftighet och visa att då mördaren genom sin brotisliga handling ställt sig utom rätten, han heller ingen rättvisa kunde hafva att vänta. Häremot invändes att denna princip, konseqvent genomförd, skulle kunna med dödsstraff belägga i hvi!ken lagofverträdelse som helst. För afslag å utskottets förslag om dödsstraffets bibehållande taiade 1 varma och lifliga föredrag hrr Grenan-der. Blanche, Ridderstad, Kistner och Bovin. Utskottet försvarades och bifall till hvad det: samma tillstyrkt påyrkades af hrr Henschen, Wiit, Ekholm, Loven, Björek, Carlen och Lund ! ! berg. Opiniwnen i vårt land särdeles blandden lägre berolkningen vore ännu ej gynnsam-för denna reform, hela lagverket skulle komma att aönderryckas om man borttoge dödsstraftet; det inre sammanhanget fordrade dess qvarstående, det har blifvit uppstäldt såsom det sv: rastestraffet, vid sidan af detta har alltid alternativt det dernest följande blifvit stadgadt; :borttaged nu dödsstraffet, finge man på alla dylika ställen flytta straffarbete såsom det svåraste, alternativt der ! emot uppställa det dernäst följande o. 8. v., ett i. så godt som nytt arbete. Visade det sig för öftigt att under den tid som förflyter till. nästa riksdag. och hvarunder den nya strafflagen varit 4 lämpad, att dödsstraftet ej behöft användas, då ) kunde också dess obehöflighet anses bevisad, förkiarade opinionen stämd mot detsamma samt tiden vara inne för dess afskaffande vid den då fgående riksdagen. Emellertid uttryckte samtige uessa talare, få mindre vältaligt än de nyss nämnde. sin afsky för dödsstraffet, såsom hvarken moraliskt, kristhgt eller filosofiskt berättig .dt. Utan vote ing bifölls paragrafen. Följande 8. den 2.dra, blef åter föremål för votering, och utföll denna så att paragrafen, hvari utskottet tillstyrker offentlighet vid dödsstraffens verkställande, afslogs och I d:ss ställe antogs hr Lemchens reservation, som innehåller att dödsstrafi skall verkställas i instängd plate vid det häkte der den dömde finnes, i närvaro af exer kutor, vederbörande prestman samt minst åtta af kommunalnämnd eller stadstullmäktige utsedde män. Beslutet fattades med 23 röster mot 14 och föregicks af en siskussion, i hvilken detsamma med afstag å utskottets förslag förordades af hrr Ekholm, Sömehen. Witt, Kistner, Lallerstedt, Ridderstad, Bovin, Björck och Bäcklin. Dödsstraffets offentlighet synes nemligen ingalunda behölvas såsom en kontroll å detsammas verkatällande eller till förekommande af missbruk uvaf den exekutiva makten i ett land med en sådan tvckfrihet och så fria institutioner i öfrigt som Sverge, och hvad dess påstådda ver kan att varna och atskräcka åskådare för brot: tet beträffade, så syr2s denna väl kanna sättas i fröga, då man vet att en offentlig afrätning af de mindre bildade betraktas snart sRgdt som ett folknöje och är den brottslige väl beredd, så väc ker han ej afsky, men snarare sympati och medlidande, hvarigenom naturligtvis straffets afskräckande egenskap förminskas. För bifall till ut: skottets förslag talade hrr Henschen, Carlen och Sundvallsson. Straffet ökas snarare än minskas genom borttagande af offentligheten; fasan för straffet hos brottslingen skulle nödvändigt blifva större genom dess verkställande å instängd plats. hvaremot det onekligen låge en försoning dei att al!a de som med afsky hört omtalas brottet äro närvaraide då brottslingen lider hvad hans gerning värd är. Och hvad verkan af straffet å åskådare beträffade så funnes väl ingen som kunde säga huru få eller hurn många som derigenom blifvit afsk:äckta från Grotte begående, men man vore väl berättigad att antaga det sådant kunde ega rum Beslutet blef eom nyss nämndes att, med afslag å utskottets förslag, hr Lemehens reservation antogs. Ståndet åtskildes kl. 9 e. m. Bondestandet sysselsatte sig i detta plenum med fortsättningen at 2 kap. om straffarterna (den 1:sta af dem — dödsstraffet — diskuterades, som nämdt är under förmiddagens plenum.) Vidare 3 kap. om del aktighet i brott, 4 kap. om sammanläggning och förändring af staff och om återfall 4 brott. 5 kap. om särsnilda grunder. som utesluta, minska eller upphäiva straffbarnct. 6 kap. om skadestånd och 7 kap. om religionsbrott N Nagra afvikeicer från utskottets förslag gjordes devid icke i annan män än att de S som tala om dödsstraff, dels äno sades i öfverensstämmelse med ståndets beslut om nänsde straffs afskaffande, dels ock återremitterades på grund af samma beslut. . 7 kap., om religionsbrott, förorsakade diskussion och votering i 1 8 om hädelse och växkeri med Gud. Hans heliga ord eller sakramenten; äfvensom 3 S, om böter för arbete å sabbaisdag. I fråga om 1 S framställde Paul Andersson och Almqvist, understödda af flera andra talare, av orden guds heliga ord4 måtte till 2 S nedfiyttas, em2dan det, synnerligast med de olika åsigter som nu äro rädande i afseende å hvad rät teligen bör kallas Guds ord, vore för strängt att belägga hädelse mot Guds ord med samma straff som hädelse mot Gud. Rosenberg m. fi talade för bifall Vil voteringen bifölls utskottets förslag med 41 röster mot 35. Rörande 3 framställde Rundbäck till anta ganoe hvad hofrättsrådet Lemchen i sin reser vation föreslagit i fråga om arvete å sabbatsdag 8 bifölls med 51 röster mot 23. DAGENS PLENA. Bidderek pot och adolu. Strafflagsförslagets Gehandling fortsattes från och med 7 kapittet. am rfeligionsbrott. 35 1yder: Idkar någor handtverk eller annat arbete å söneller högtidsgag mellan klockan sex om morgonen och klockan 80 om aftonen; straffer med böter, högst tjugu riksdaler, utan det sker till egen eller annans nödtortt, eom uppskof ej tåla kan. Lag samma vare, om kramlåda eller annan dylik bod å sådan sabbatstid tiil salu öppnask. Härom uppstod en längre oeh liflig örverläggning. Hr vo. Kock fann det stötande att ansvarsbe stöminelser sättas för en sak, som nästan sldrig blir åtalad och i sådant fall endast föranleder skandal och skulle derföre helst velat hela para gratens uteslusande. Sjelf erkände tal. sig höra till dem, som maste arbeta på syndagen. al fall å stadgande ansågs nödvändigt, borde det någor stadgant orhän att fasbö åtminstone inskränkas uv ler ej