CLEMENCIA. AP FERNAN CABALLEROÖfversätt från spanskan af Maihilda Söderta. eNå, hvad tyckte da om -vår madrilcnito?4 ) frågade Alegria, sedan han lemnat, dem. En mycket älskvärd ung ranX, svarade Clemencia. uNej, jag tyekte inte om honom, sade Alegria föraktligt; han är ju dyster som en gammal grå aloe, rör sig som om han por i mennett, ser blaserad ut, och dertill san man ej utan största möda få honom att skratta. Hv ri håns granderxa består, vet jag ej, om inte i hans blanklädersskor, som voro af utomordentliga dimensioner, såsom El Heraldo skuite uttryeka begreppet duktigt stora. j Åh! utbrast Clemencia skrattande, ser du så noga på personers skodon?4 .SJu ser väl mera på deras ansigten, efter du tyckte att: murkisen var så vackerX, sade Alegria spetsigt. il sMen det måste jag väl göras, svarade OClemencia oskyldigt, ansigtet — det ser man, ja alltid först rå?? Åh, den lilla ounnan, som tycker om att se på vackra karlar4, utropade Alegria, Sder är ypperligt! Men, flicka, i mitt lif har j Adrig sett på vågon som ej först sett på mig. Ju jvg gjorde så. skulie jag ej få se på mångas, svarude den stackare kusinen, COckså skänker du all din uppmärksamhet åt din förtjusande don Gylo4, återtog Alegria, han befraktör dig äfven tillräcktigt med lorgnett och utan lorgnett, glad och Se A. B. n:r 153, 158 och 156. tig Från Medri, som kemmer från hofrudsteden,