MIG GLKUAdeS Kl. v, IV e. m,. —L LA Scholde-tullen, Till redaktionen af Aftonbladet? Då frögan om scheldetullens kapitalise ring snart torde förekomma inom stånden, har insändaren häraf trott det icke kunna vara utan intresse att derom på förband lemna någon närmare upplysning, då hithörande förhållanden torde för mången änvu vara mindre bekanta. I en korrespondens till Aftonbladet från Antwerpen, införd i denna tidnirg den 10 nästlidne Mars, har insändaren visserligen en gång tilllörene berört ämnet; men det syues vara af den vigt för den svenska sjöfarten, att det väl förtjenar en ytterligare belysning. -Efter fredsslutet emellan Belgien och Holland blet genom stormakternas bemediing bestämdt, att Hollend skulle uppbära för uaderhå:l af Scheldefloden samt dervarande båkar, fyrar och sjömärken en godtgörelse af 1! gulden holländskt kurant pr ton för de fartyg som beseglade floden. Denna afgilt öfvertog den belgiska regeriogen utan att på minsta vis vara tvungen denill, men för att bibehålla sin handel, och åtnjöt der emot en toonagesfgift, som för närvarande är fr. 2. 20 pr ton, betaibar första resan som ett fartyg gör på året, samt en fast ställd lotsafgift lika med hvad Holland fordrar i händelse man begagnar holländsk lots-— ty det står hvarje kapten fritt att begagna nntingen holländsk eller begisk lots, hvilken täflan man tunnit ganska nyttig. Då nu sjöfarten på den sednare tiden be tydligen tilltagit och Holland dervid fördudblat sin inkomst, och man tillika klagat på de höga skeppsumgälderna i Belgien, så ar belgiska regeringen blifvit betänkt på att afbjelpa sådsnt, samt derföre redan en längre tid underhaadlat med den holländska om en billig godtgörelse en gång för alla, och har slutligen lyckats att betinga sum man till cirka 36 iillioner francs, hvarutaf Belgien sjelf åtagit sig att draga , eller eirka 12 millioner; de återstående 24 millionerna har man fördelat på andra tratike rande stater efter den proportion som de under de sednare 10 åren deltagit i farten på Belgien, Derpå har den ena efter den andra staten ingätt på förslaget. Den enda staten som ännu ej ingått på denna kapi talisering lärer, så vidt insändaren känner, vara Sverge och Norge samt Mecklenburg; men för 14 dagar sedan erhöll man den underrättelsen från Mecklenburg, att äfven denna stat hade förklarat sig beredd att ingå derpå. Tilt foljd af den öfverenskomwelse, sö Belgiska regeringen såiunda lyckats träffa med den Bolländska, beviljar Belgien å sin gida samtliga i densamma deliagande sjö farande nationer ett In!lkomligt afskaftande ef tonnageafgilten samt 20 proc. nedsätning i lotspenningarne, c:a 130 å 150 francs för ett 200 läs:ers fartyg som antages vara 15 å 16 fot djupgående, samt 5 prov. ywterligare då bogserimgsångbåt begognas. Vidare nedsättning i de kommunala afgifierha, såsom dockpenningar, kokhuspenningar etoc., så att man kan antaga att skeppsum: älderna blifva nedsatta till nära hälttea af vad de nu äro. Men de nationer, som ej skulle ingå på denna kapitalisering, finge dermot sina fartyg belagda med en tounageafgilt af 5 francs pr ton — betalbar hvarje resa, hvilket gir att en fådau nations fartyg icke kunna segla på de belgiska hamnarna utan förlust. Följaktligen, om nu Sverge och Nurge icke skulie ingå härpä, men det inträffade att dessa nationers fartyg bulvit befrakiade 1 Evgland på vanhga konditio ner: Cork eller Falmouth, för ordres4, och derifrån bLlefve b ordrade till Antwerpen, komme rederierna naturligtvis att lida en stor förlust dervid, då deremot de kunde haft en god fördel om deras fartyg hade åtojutit samma förmåner som andra privilegierade nationer. Detta kan redan i den ailra närmaste framtiden blifva fallet med flera sveuska fartyg, som väntas till Antverpen från Ostinien med risfrakter, eller träån Havana med gocker — förutom alla de trätrakter som blifvit afslutade under våren, Insändaren byser således den förboppningen att rikets törsamlade ständer, då sa ken kommer till handlä gning, måtte inse nödvändigheten af detta fö slags antagande, belst som andelen i kapitalisering kao erläggas under 20 ärs tid emot räntas godtgörande, så att något större kapital på en gång icke behöfver komma ifråga, om sålönskas, C. J. Sasse skeppsklarerare från Antwerpen. Rättegångsoch Polissaker. a a .. mm a