å mognad och bildning, som man har rätt at fordra? Talären ville ur sin korta erfarenhe sluta, att kontinuitet under närvarande förhål landen ej står att uppnå, ty timantalet för under visningen och dess indelning omöjliggöra denn: (kontinuitet). Borde man icke deitföre sjunke tillbaka till färre, bättre fattade ämuen, blanc hvilka talaren ansåg dock dogmatiken. böra bi behållas. Men då I detta fallingen princip änn uttalats, ville ej heller talaren gå vidare. Rektor Rabe ville ej utdöma det s. k. mång Jäseriet, såframt dermed menas läroämn. nas mängd, och bad de fö. ra talarne jemföra antalet af de nu förekommande ämnena med det iskolstadgan af 1820. De skulle då finna, att denna påbjuder lika många läroämhen som nu, hvar till kommer att ämnenas antal nu kan anses re: duceras derigenom utt flera lörst mot slutet al kursen ingå i undervisningen. Det är vid all undervisning nödvändigt, att se på målet, och detta är för båda linierna själskrafternas harmo: niska utbildning. Men i undervisningen ingå tvenne faktorer: 1) ynglingens harmoniska ut veckling, 2) och läroäwnenha såsom det objektiva. F ågan är således att finna de läroämnen, som kunna me ldela ynglingen en verklig bildning, i hvilken som moment ingår jemvigt i själsförmögenheter, men tillika bilda ett harmoniskt heit och äfven i praktiska lifvet kunna göra sig gällande. Man bör derföre alltid ha for ögonen, så att säga, läroämnenas etiska karakter. Redan i målet ligga sålunda ämnena an vista. Ordföranden upplyste, att frågan om mångJäsning torde bli föremål för särskild öfverläggning. General Hazelins trodde att åtskilliga ämnen, såsom historia och tyska språket, borde kurna afslutas förr; och bad om svar på den frågan, om ej en passande gruppering af läroämnena vore ändamålsenlig. Han önskade vidare, att lärarne ville bikta sig, huruvida icke lärjungarne ahsträngas för mycket. Bemötte i öfrigt mag ster Hedlunds åsigt om de klassiska språkens afskiljande, emedan dessa, såväl som de moderna, utgöra nyckeln till många luterära skatter. Ordföranden förfrågade sig hos mötet, huruvida detta ej gillade en föreslagen sektion för filosofi, och anhöll att man följande dagen borde cgna sig åt frågan angående öfveransträngning i skolan, då äfven en blick kunde egnas ät den fråga, som för dagen utgjort föremål för diskussionen. Efter slutade öfverläggningar för dagen intogs af ett större antal mötesdeltagare mid. dag å table dböte i mindre börssalen, hvarefter eftermiddagen arvändes dels till besök å maseum och i trädgårds öreningen sam: dels till smärre utflygter i stadens närhet. (Telegram till Ajtonbladet.) Göteborg den 18 Juni kl. 2.20 e. m. I går på eftermiddagen besöktes de minga förträffligt inrättade folkskolerna, hvilka hos mötets ledamöter tycktes framkalla allmän belåtenhet. I dag på förmiddagen ha de särskilda sektionerna åter fortsatt sina arbeten. Under det allmänna möte, som sedermera vid middagstiden egt rum, refererade lektor Borelias förhandlingarne inom sektionen för den filosofiska undervisningen, rektor Alander för den historisk-geografiska, professor Andersson för den naturvetenskapliga, magister Schick för den lingristiska, direktör Sandström för den musikaliska sektionen. Berefter fortsattes diskussionen rörande öfveransträngningen i skolorna, och minga tatare uppträdde för att förfåkta den åsigten, att antingen ingen öfveransträngning för närvarande existerar, eller att klagomilen deröfrer äro i hög grad öfrerdrifan,