sina sympatier för Polen, (jemför den dan. ska regeringens depesch till Petersburg oct uttrycket deri om den danska suverä nens innerliga önskant att se polackarne nedlägga vapnen för kejsarens ädelmod!) Fursten var äfven bjuden till ett pal privata middagar, men dermed var också punkt. För öfrigt sågs han helt ensam van. dra omkring i Tivoli, helt ensam sitta på Wieniawskis konserter, helt obemärkt vid table dhöten i Hötel Royal. Vid en af de nyssnämnda enskilda gästabuden blef prin sed dessutom mindre behagligt öfverraskad. då vid taffeln plötsligen tilldrog sig, ati excellensen Orla Lehmann begärde ordet föa ätt på franska språket afgifva några kom. mentarier? till vissa uttryck i depeschen till Petersburg, dem han fruktade skulle blifva missförstådda. Det är troligt att h. exe. för dagen var mindre väl disponerad, i thy at detta försök till ?närmare förklaring? i de hela utföll så, att prinsen-hedersgästen ett ögonblick höll på att tvärt skjuta stolen från bordet och skylla på tandvärk; det intryck, som Lehmanns tal gjorde på alla utan undantag, var bådant, att man tackade sin gud att endast deserten var qvar, och att man tackade dubbelt, när man, efter en tyst och stum och tvungen kaffeoch cigarrtimma, ändtligen kunde slippa bort från alltsammans. Med utrikesministern kom farst Czartoryski här icke i någon beröring; han tillät sig den lilla malitiösa artigheten att en för. middag låta anmäla sig hos fru Hall, för att tacka henne för de 50 daler hon tecknat å subskriptionslistan för polackarne, men ennes nåd hade rest bort. Den polska legionen i Malmö har omsider lemnat Sverge i torsdags. Den anlände redan på tr. m. hit till redden ombord på ett engelskt ångfartyg (icke Ward Jackson, som flera dagar förut hade afgått hem) och fortsatte med samma fartyg resan vidare kl. 7 om qvällen. Enligt en uppgift, som jag finner i ?Fedrelandet? för i går afton, skulle meningen vara att i England åter ?upplösa hela legionen; jag tror icke att detta är alldeles afgjordt ännu. Ett rykte bar deremot sagt, att åtskiliga polska afdelningar skulle försöka att komma in i fäderneslandet på den visserligen långa, men kanske säkrare omvägen genom Svarta Hafvet och Bessarabien ; tilläfventyrs har Lapinskis trupp fått denna bestämmelse. Före afresan härifrån gick nationalregeringens kommissarie Demontowiecz ombord på den engelska ångaren, samt höll för legionen ett elektriskt gripande tal om allas phgt att hålla ihop som en man och att så länge som möjligt trotsa motgångarne och missödena; han uppmanade dem derefter alt, hända hvad hända vill, förblifva fäderneslandets sak trogna och tog slutligen af hela truppen en helig ed härpå. Man skall ha bevittnat denna scen för att göra sig en föreställning om det nästan berusande intrycket deraf. En gammal soldat afbröt den tystnad, som följde på sjelfva den högtidliga edsafläggningen, medelst-en högljudd gråt, icke at nervös svaghet, utan af oåterhållelig smärta öfver att truppen icke egde vapen till att redan i moron dag slåss för det kära Polen, Tillslut Jät Demontowiez servera ett glas vin öfver dag till hela truppen, det var en afskedsSkål, som nästan hade tycke af ett sakrament, och som synbarligen hos mer än en medsväljdes med tårar i halsgropen. Och mu, mina bröder, för vårt gamla älskade Polen hurrah i lif och död! Demontowiecz sjelf kunde knappast längre yttra annat än halfbrutna ord. En timme derefter ångade engelsmannen med den polska truppen ombord i den vackraste aftonsol rakt utåt Kattegats vida vattenspegel. Himlen vete hvar vi återfinna den. 0. 0.